- Project Runeberg -  Valda verk / 3. Timmerdalen /
44

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Bondefolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bolagets klingande pengar ligga så nära att få, det vore
dumt att inte ta vad som bjuds, men är det inte orätt ändå
att så trotsa Vår Herres tydliga vilja?

Grannas gård hette Sjötorpet, eftersom det låg nere vid
sjön, det var ett ganska nytt ställe, vad mannen hette gör
detsamma. Han sålde hela sitt hemman åt bolaget, men tog
jorden på arrende. Det var ynkligt att se honom fråga andra om
lov, när något nytt skulle göras. Han var inte bonde längre.

Gammal-Maja låg till sängs på kammaren i Sjötorpet. Hon
var inte sjuk, hon var bara gammal och måste matas för
att kunna leva. Det var en allvarlig syn att se henne. Knäna
voro böjda upp under lapptäcket och hårda som sten av
värk, armarna hade vissnat, händerna hade dött. Av ögonen
syntes endast två mörka hålor med något som rörde sig i
bottnen. Ansiktet var grått, näsan stack fram så lång och
vass över hakan, skinnet låg som smetat fast vid alla knotor
och ben. Hon hörde inte och såg inte och kunde knappast
tala, men levde gjorde hon. Och ibland frågade hon, varför
inte bonden dikade? Hon frågade, varför han inte tog bort
småskogen, som gick upp i nyodlingen, så att hela gärdet
växte igen? Hon frågade, varför han inte rustade i ordning
uthusen, såg han inte att de behövde tillsyn?

Sjötorparn svarade inte på sådana frågor, men han blev
ängslig när han hörde henne.

Jon på Åsen satt inne i lillkammarn hos henne en gång,
lodklockan i köket surrade just sju slag på kvällen. Då
frågade hon honom, om inte han heller var bonde längre?

Nog var han väl det, tyckte han.

— Akta dej, Jon, sade mormorsgumman, jorden ä farli,
du skulle ha givi lösen åt gråfolke, innan du byggde, men
de gjorde du inte.

44

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:02:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/3/0044.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free