- Project Runeberg -  Valda verk / 3. Timmerdalen /
64

(1940-1941) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Bondefolk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Vägen där nere på dalbotten söker sig fram mellan
stugorna i Svartsele by. Krokigt och knaggligt går det, pojken
snubblar i stövlarna med drumliga steg, ögonen hänga envist
fast vid marken. Sömnig och butter ser han ut, där han
traskar fram för att med en stor och mäktig bedrift erövra
Henne.

De sutto och väntade hos handlarns.

Ganska många voro de, alltför många på den trånga
platsen mellan disken och dörrn. Några skogsarbetare från
skilda håll, ett par sträva kvinnor av fattigfolkets stam och
handelsman själv, en gammal lustig tomtegubbe, som satt
uppkrupen på en plankstump tvärsöver en tunna utanför
disken. Han strök sitt långa, vita skägg, såg med spelande ögon
från den ena till den andra och lät då och då en fråga
plumsa ner i den djupa tystnaden.

Alla väntade på posten.

Handlarns son, en ung vildmarkspojke med hårluggen
svart i pannan och slidkniven hängande fram över
byxfickan, där handen sugit sig fast, stod lutad mot några
tyg-packor i hyllan bakom. Massor av näbbskor och pjäxor
hängde i taket, vadmalskläder och storvästar av skinn fyllde
ena hörnet av rummet, som inte var många meter i fyrkant,
ett uthus från början, som blivit ändrat till handelsbod. Där
luktade sill och kryddor, kaffe och läder, luften var fet av
alla dunster från både varor och människor, som hängde,
stodo och sutto var de kunde komma åt. Från taklampan
föll ett glåmigt ljussken över disken och runtomkring var
den vildaste lek av skuggor kring väggar och tak.

Handelsman spottade saftigt mot dörren och strök sitt
vita skägg, hans ögon glittrade nyfiket, men han frågade
inte mer. Han kände dem alla där inne och visste precis
vad de vidare hade att säga.

64

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:56 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochvalda/3/0064.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free