- Project Runeberg -  Valda verk / 3. Timmerdalen /
90

(1940-1941) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Proletärer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

andra gick mannen från Kummelnäs och framförde sin
hälsning, med honom följde männen från Gruvhamn. Nu var
det inte längre att fråga eller att undra eller att fundera,
nu var det att säga högt: det går inte längre, vi ska ha
samma lön som i fjol, om vi ska arbeta vidare. —

Faktorer och underbefäl höllo sig en smula avsides och
vågade sig inte riktigt fram. Från kontorsfönstren gingo
oroliga och prövande blickar ut till de sorlande arbetarna.
Vad skulle nu ske? Att svenska arbetare skulle strika, det
var väl ändå otänkbart? Denna oro måste väl gå över igen.
Nog skulle de väl lugna sig snart och finna sig i det
oundvikliga.

Gustav Carlsson gav inte tappt mot den fromsinte gamle.
Han lät så småningom talet gå över från den gode guden
till de många onda människorna, som stulo arbetarnas
arbetskraft och stulo deras pengar och stulo deras liv.

Ty för arbetarna gäller det livet. Men herrarna bli inte
magrare, hur mycken jämmer de än släppa ut. Se på
inspektörerna och disponenterna och kassörerna och förvaltarna
och de andra storherrarna — varenda en skriker över de
bistra tiderna, men har någon enda av dem fått mindre lön
i år än i fjol? Å nej, då, men arbetaren ska släppa skinnet
till under krisen, mindre och mindre ska han ha, mer tar
man av honom.

Inte en enda av herrarna äter sämre än förut eller dricker
sämre eller bor sämre eller klär sig sämre — å nej, då!
Men hårda tider är det i alla fall. Har arbetaren fem
potatisar att äta, så sticker nu herrarna sina fingrar i fatet hans
och låter honom bara behålla tre, för annars skulle inte
herrarna kunna äta sig mätta, så dåliga tider är det. Herrarna
ä vana att äta tio potatisar, och tio potatisar ska de ha, om

90

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:56 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochvalda/3/0090.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free