- Project Runeberg -  Valda verk / 3. Timmerdalen /
96

(1940-1941) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Proletärer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— Vill ni arbeta längre i svälten? skrek Gustav Carlsson
i hopen, han var så skrattande glad i själen, ty detta var
liksom ett nytt liv för hans ögon.

Skaran trängde in i såghuset, där stod inspektor
Hermansson tjock och myndig i dörren. Han klämdes fast mellan en
lastvagn och dörrposten, han var röd som en tupp i synen,
skrek och hötte med käppen under näsan på Gustav
Carlsson, men han fick bara skratt igen och hån i glimmande
katt-guldsblickar.

Ut alle man! Arbetet ska läggas ner, verket ska
stoppas, vem är känd med alla grejor vid maskinerna? Dra
igen, skruva till, stanna klingorna, hjulen ska stå stilla!

Gustav Carlsson har inga begrepp om sådana saker, han
står mitt i såghuset och talar, svettig och skinande glad,
mössan i nacken, den mörka pannluggen i ögonen; under
mustascherna spruta fram de vidunderligaste ord, hans
armar fäkta, hela hans kropp skälver — detta är livets första,
härliga dag för mannen, som flackat och farit runtom i
landet, sett en sådan massa av elände och funderat så mångt
och mycket för sig själv, när han gått med sviktande knän
under arbetets börda.

Runtomkring honom stå tysta män av Sandhedens folk. På
andra håll i såghuset stå andra grupper av människor kring
andra ivriga talare — ute i brädgården kasta arbetarna
plankbördorna från böjda axlar, nu stanna sågarna — vinet
tystnar — maskinen bubblar ännu och mullrar — den
tystnar — verket står!

Med rop och larm drar skaran ut genom portarna vid
Sandheden, många av arbetarna där vilja gärna gå med,
men de våga inte — då få de några hårda armar om livet,
ett karlatag i nacken, det är bäst så, de gå med så
hjärt-innerligt belåtna, ty nu såg då inspektoren att de tvingades

96

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:56 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochvalda/3/0096.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free