Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Proletärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det allra ringaste våld mot någon. Käpparna voro inte att
slå med, nej då. Hur de kommit i allas händer kan inte
så noga sägas. Den ene började, den andre log också en
stake, snart syntes påkarna överallt.
— Lägg bort dem! Lägg bort dem för Guds skull! sade
de mest fromsinta av de kristne.
— Äsch! blev svaret med ett kort litet skratt. De ä väl
inte falit? Inte tänker vi slå nån, inte!
Men påkarna funnos där ändå, och där fanns också ett
helt nytt och hastigt hårdnat allvar i sinnena, blickarna sökte
allt mörkare framåt vägen, om inte landshövding Kårre
skulle synas snart. Hurraropen hade tystnat, ingenting sades
vidare i denna massa av människor, som med mäktigt tramp
tågade inåt staden.
Och sakta, sakta spred sig ändå det farliga ordet.
Det kom från ingen, det var hastigt känt av alla. Kårre
skulle klubbas ner på vägen.
När ordet kom till Gustav Carlsson, kramade han fastare
sin käpp och klev fortare på, hans ögon voro svarta av ett
bottenlöst mörker.
En rörelse gick nästan omärkligt genom massan. Alla de
kristna ökade stegen, så att de kommo först, de samlade sig
kring sina välbetrodda gråskäggsmän i spetsen för tåget.
Ingenting sades där heller, men alla visste, att våldsgärningen
måste förhindras.
Där syntes ett moln av damm, som svävade emot dem på
vägen.
— Kårre kommer!
Molnet kom närmare, där blänkte seldon och lackerade
hjulekrar, där trampade kråmande hästar. Men inga soldater
syntes.
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
