Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Proletärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det såg inte bra ut. Skarpskyttelägret var nästan
övergivet under helgen. Hela notvarpet kunde gå förlorat, om
inte de brottsliga åter församlade sig.
Man måste hitta på något rafflande.
Ett rykte kom ut. Kungen var på väg från Stockholm till
Helgestad, han ville själv tala med arbetarna innan
slakt-ningen fick börja. Tredjedag pingst skulle han komma ut
till lägret, och då skulle alla fritt få klaga sin nöd hos honom.
Full rättvisa skulle äntligen ske. Kungen kunde säga det
rätta.
Det ryktet löpte från man till man, från hem till hem, från
verk till verk runt hela trakten.
Från alla håll, på alla vägar och stigar strömmade
arbetarmassorna till Skarpskyttelägret, en hel folkvandring.
Många anade satans list och vände, andra gingo blint på,
andra vände om på lägret, sedan de hört nya skrämmande’
rykten om mera trupper med skarpladdade gevär.
Gustav Carlsson stannade kvar. Han stod på en sten nere
vid stranden och talade för en skara oroliga. Nu gällde det
att stå fast vid sin rätt. När kungen gjort sig besvär med
att komma ända hit, så skulle här hållas räfst och rättarting.
Nu var det att säga ifrån hur dessa herrarna här foro fram
med det fattiga folket. Om de andra ville, så nog skulle
Gustav Carlsson föra deras talan inför kungen.
Men oron ville ändå inte vika. Här skulle något ske,
kanske kungen bara ville dräpa dem alla som löss?
147
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
