Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Proletärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den natten var hård och kall, mörkret var uppfyllt av
fallande regn.
Timmarna gingo.
Marken var våt och klibbig av lera. Arbetarna smögo sig
in i lä under tallarna så gott de kunde. De sågo inte
varandra, de sågo inte soldaterna, som stodo i led med vilande
gevär och stängde hela udden tvärsöver landfästet.
Ingenting syntes, allt var bara svart mörker och fallande
regn.
Timmarna gingo.
Då kröpo några arbetare fram över marken. De stötte
mot soldaterna, som genast höjde gevärskolvarna.
De började viska.
Intet svar. Intet ljud kom från männen med vilande gevär.
Bland karlarna, som krupit dit på marken, var Gustav
Carlsson. Han talade förstånd med kamraten i vapenrocken.
Han förklarade för honom arbetarnas ställning. De hade
intet ont gjort.
Men svar fick han inte.
— Du är kanske beväring?
— Ja! kom en hastig, skygg viskning.
— Beväring! —
— Tyst! viskade soldaten förskräckt.
— Kommer aldrig i frågan, att jag tiger. Är du arbetare
själv, kanske?
— Ja!
153
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
