Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Proletärer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Längesen vi såg varann nu, flera år sen, förklarade
han.
— Skulle tro de! nickade fadern, lättare om hjärtat. Kom
hit nu, pojkfan, hit me näven först, har du nå snus?
— Används inte nuförtiden.
— Dåli ungdom, fan anfäkta. Då får ja ta mina egna,
dyra korn, de sista ja äger. Me anledning av dagens
betydelse. Du ser för resten inte nå vidare ut heller, tycker ja.
Bra lik mor din, förstås, den hederlia människan. Ja,
herregud, va tiden går!
Han lade in en bastant buss, medan han mönstrade sonen.
Inte värst välfödd, slankig i kroppen, gråblek i hyn, svart
i håret, klent bröst och veka händer. Men så lik mor sin i
de svarta spelande ögonen.
— Trettisex år va ja, när du ble gjord, de ä tjuge år sen
nu, å ja ä femtisex, åhå, ja ja, tiden går unnan förunderligt
fort, en hinner just inte mycke uträtta, förrn man ä färdi
att lägga opp.
Pojken bräkte på sin äckliga, färska stockholmska:
— Va ska du me papper å göra, göbbe?
Carlsson vaknade till och fann anteckningsboken i sin
hand:
— Jo — ja ska ha in en skrivelse te fattivården. Vänd
dej om, du ska va skrivbord åt mej, nån nytta ska man
väl ha av sitt barn. Huka dej lite ner, du ä så förbannat
lång.
— Stig opp på en pall, farsan.
— Har ingen på mej. Du ska inte va oppkäfti. Du ska
hedra farsan, står de skrivet. Stå stilla nu, mens ja skriver.
— Du ska hedra morsan också, står de skrivet, du ä inte
slängd i den där texten, kan märkas.
188
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
