Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Kulturmänniskor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bitarna i vatten tills de bli mjuka att äta och sedan dricka
rena kaffet efteråt som en belöning.
Sedan Bernt fått vad han skulle ha, måste flickan in i
kammaren och bädda åt honom. I natt skulle han få ligga
ensam där inne när far var på bruket. Hela den övriga
familjen låg i köket.
Men småungarna blevo osams om kaffekoppen och
vällingen rann ut på bordet.
Ella ordnade saken med var sin smäll för rättvisans skull.
Sedan de båda små hade räddat sin heder med ett våldsamt
tjut, tystnade de plötsligt och ägnade sig med iver åt
vällingens underliga rinnande figurer. När lilla Ingeborg kom
ut igen, skulle de åter straffas, men tolvåringen var ju inte
mer än människa, hon hejdade ovillkorligen sin vredes hand
och blev djupt intresserad, ty lillebror ritade Skandinaviens
karta med fingrarna i kaffevatten och blötbröd på
köksbordet. Så smögo de sig undan den eviga hungern in i
barnens riktiga värld.
Äntligen var Bernt ensam i sin hyrda kammare.
Vid ena långväggen stod en högt uppbäddad säng, det
var gubbens sovplats. Mittemot, vid den andra långväggen,
stod en färdigbäddad dragsoffa, det var Bernts sovplats.
Rummet var så smalt, att när de båda lågo på en gång,
kunde de ta varandra i hand.
Vid fönstret på kortväggen mittemot dörren stod ett bord.
Över liggsoffan hängde en liten tänd lampa, med rund
mässingsskärm bakom lågan lyste den ganska bra. Bernt tog
ner den från spiken och ställde den på bordet, han skulle
skriva en stund. Det måste han göra för att inte alldeles
sprängas sönder av alla nya funderingar.
205
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
