- Project Runeberg -  Valda verk / 3. Timmerdalen /
223

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Kulturmänniskor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

emot honom, och eftersom han var nykomling, måste han
ha i sig hela Carlssons visdom.

För övrigt var allting stilla och lugnt där inne, de flesta
hade lurat av så småningom. Kaminen nere vid dörren
sände ut en ångande hetta, och ur alla sängar kom en
intorkad lukt av smuts och fattigdom.

— Si, de ä så, sade Carlsson, att en lärder herre i
England som heter Mill har sagt, att man ska aldrig köpa något,
som man inte är alldeles piskat tvungen att köpa. Kommer
man bara ihåg de, så klarar man sig grant ifrån alla timliga
bekymmer, ja har alltihopa här i en tidning.

Han lyfte på kudden och visade Jon ett helt lager av
gamla tidningar.

— De försöker ja få dom att begripa här, men si de
ä lögn att de går i dom. Snus vill di ha, å kaffe å
brännvin, å de ena ä inte likt de andra, å ett evit gnällande ä de
för att di allri kan få så mycke di vill ha.

Jon var genast på det klara med att Carlsson hade
alldeles rätt.

— Sen så har ja ett ord för själen också, fortsatte
filosofen. Du har väl allri hört talas om elfte bude? — Ja
säjer du te dej, förstås, Gustav Carlsson ä namne, tacka
inte, håll te goe. — Jo, du har väl inte hört de bude förr,
kan ja förstå, så relischös du annars ä? Nä, si de visste
ja! De låter så här: du skall icke vara djävlig; vad är det?
du skall icke vara djävligare än du nödvändigt måste vara.
Kommer du bara ihåg de bude, så gör de ingenting öm du
råkar glömma allihop dom andra.

Och Jon kunde inte neka, att även detta var sant och bra
på sitt vis. Han fann genast det rätta stället i skriften:

— Förbida Herran och vänt efter honom, harmas icke
över then, vilkom all ting efter hans vilja lyckosamliga fram-

223

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:02:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/3/0223.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free