- Project Runeberg -  Valda verk / 3. Timmerdalen /
230

(1940-1941) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Kulturmänniskor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bärgningsfolk på ett strandat skepp. Den svarta kokaren
fylles med flis och så kallad syra, bildad genom
svavelsyr-lighetens förening med kalk och vatten, och bestående av
övermättad calciumbisulfit. Pannan börjar så sakta rotera,
flisen ska lösas upp under en lång kokning, cellulosan i träet
ska göras fri från ligninerna, de inkrusterande substanserna.

Massan är färdig och tömmes ner i bingarna, en brun
och stinkande gröt. Den får svalna, föres vidare på
transportörer till silning och till blekning med klorkalk innan den
slutligen kommer till pappsalen. I pappmaskinerna rinner
den över en metallduk som en ljus välling av vattenmjuk
flis, vattnet rinner av och massan pressas vidare fram mellan
en följd av cylindrar, upphettade med ånga, så att vällingen
blir allt fastare och kommer ut ur maskinerna som grov
papp, det är den färdiga sulfitmassan, som sedan går ut till
all världens bruk och göres till papper.

Fabriken är stor i omfång som en hel liten kyrksocken,
från bottenvåningen till vinden fyra trappor upp i alla
avdelningar och salar är ett virrvarr av bjälkar och pelare;
rör och ledningar vrida sig om varandra, remskivor sträcka
ut sig överallt som slingrande ormar, axelledningar och
drivhjul vina i alla vrår.

I varje våning, i varje rum, i alla hörn råder en kvävande
hetta, och i hettan böljar den sura, giftiga gasen, inte alltid
lika svår, det beror nog även på väder och vind där
utanför, men aldrig borta och ibland så stickande skarp, att
människorna måste fly undan och stjäla en munfull luft
genom fönstret. Ögonen rinna, strupen svider, bröstet piper,
snart ligger man där nog.

230

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:56 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochvalda/3/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free