- Project Runeberg -  Valda verk / 3. Timmerdalen /
254

(1940-1941) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Kulturmänniskor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

måste von Jaeger naturligtvis noga dölja, i synnerhet för
sina underlydande, annars hade hans ställning varit omöjlig,
han hade fått dem på näsan på sig. Därför maskerade han
sig, alldeles som kartgröna officerspojkar, med en militärisk
stramhet och införde drillen på fabriken. I varje leende
bakom rygg misstänkte han en illvillig kritik och levde rejs
med syndaren — i varje trög vändning, när hatten eller
mössan skulle av den han mötte, såg han sidovördnad och
halvt öppen uppstudsighet, som måste strängt bestraffas utan
nåd. Elak och stursk — det var de märken han oftast satte i
betygen för dem han avskedade.

Men av gamlingarna hade den fattige, opraktiske
ingenjören ingenting ont att vänta, dem kunde han visa lugnt
sin bästa exercis. Ty egentligen var han en godhj ärtad,
ömsint man, fast piskan jagade honom lika hårt som alla andra
arbetare vid verket.

Den saken kunde ingen bland folket under honom förstå,
och Bernt funderade som de andra.

Men plötsligt hejdade sig de tre männen — de rätade sig
upp, de lyssnade, de sågo tigande på varandra. Var det inte
ett skrik, som kom farande långt bort ifrån, ett vinande
tjut av människofasa i dödens vansinniga ångest? Det skar
som en gäll vissling där nerifrån genom hela fabrikens
dova rassel och dån. Men ingenting hördes mer.

— De där va någe, sade gubben Jonsson, han hade hört
det ljudet förr på detta gamla slagfält.

Han makade sig fram till utgången, där plankorna letade
sig väg genom mörkret mellan två diffusörer. De andra följde
efter med lyssnande öron.

Då hördes brådskande steg i trappan från kokeriet, genom
luckan i golvet sköt upp en karl, som snubblade av iver:

254

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:56 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochvalda/3/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free