- Project Runeberg -  Valda verk / 3. Timmerdalen /
302

(1940-1941) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Kulturmänniskor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En gammal historia, men prästen hade aldrig hört den.
Han kunde ingenting annat göra än att klappa vänligt den
döendes hand, den som var hel, inte den vänstra, som var
så otäckt stympad.

Jon var redan långt inne i en annan historia, innan
prästen lade märke till att de gamla läpparna rörde sig
ivrigt.

Det var inte så vackra saker han berättade om sig
själv, han var ohjälpligt svår att skjuta älg vilken tid på
året som helst, bäst om blidvintern, då skadsköt han djuret
och jagade på skidorna ner det i skarsnön, sen skyllde man
på vargen. Kött fick han så mycket han orkade äta, men
fattig blev han ändå och utsvulten. Man ska inte roffa åt
sig, man ska inte skadskjtrta och tröttjaga —

Nu stod en älg vid sängen. Jon lyfte sin näve och såg
på prästen — man måste hjälpa djuret, benen äro ju
sönder-karvade av hårdsnön, känn uppåt länden — stryk med
handen över raggen — ja, se där! så mycket blod! Där sitter
kulan efter skottet. Hjälpa och försona måste man nu.

Prästen började få klarhet i saken. Den där historien
var känd i Timmerdalen sedan hundrade år. Den brukade
användas ännu, när man ville förebrå bolagena deras
rofferier och skadegörelser. Låg denne gubbe här alltså och
talade den förkastligaste socialism ännu i sista andedraget?

— Prästen började ana även vad Jon hade menat med kon
nyss, som blev mjölkad för hårt, detta var upprörande —.

Jon var långt borta i en annan historia. Hans läppar
rördes i feberhast. Skogen var bara såld på avverkning till
bolaget för femtio år, mer hade han inte förbrutit mot de
osynliga, som bo i jorden. Ändå togo de av honom allt vad
han ägde och gjorde son hans lika arm och fattig.

302

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:56 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochvalda/3/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free