- Project Runeberg -  Valda verk / 3. Timmerdalen /
309

(1940-1941) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Kulturmänniskor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vind. Längst bort slär skogshavet med gungande svall mot
fjällen, ouppnåeliga vila de vita snövidderna tätt under
himmelens skyar, orubbligt fast står den väldiga strandvallen
i blånande fjärran.

Småsjöarna glittra och blänka nere i skogsdjupet. I dagens
ljus synas gröna fläckar utmed stränderna, där ängar och
gärden tagits upp. En varm doft av barr och kåda höjer
sig med solvinden, svalorna fara i allt vidare kretsar ut i
fria rymden över dalvidderna. Hemma igen, bli de undan
bland takstockar och golvtimmer i grå uthusbyggnader på
Åsens gård.

Runtomkring den inhägnade backen mellan fähus och
häbbren ligga åkerlapparna strödda bland berghällarna.
Somliga bära redan högt böljande gräs, andra skimra i
fagraste grönska av vårsäd, några äro svartgråa av bara
torra myllan. Somliga gärden luta så tvärbrant utmed
berget, att de se ut som om de hängde fritt, andra gå i
rundade vågor över berggrunden, andra smyga sig in i
alla vinklar och vrår; små, små lappar av jord äro de
allra flesta. Vid alla dikeskanter har gräset störtat upp i
frodiga massor, högt över den saftiga grönskan höja sig
flockar av ängsblommor, vita och blåa och skinande gula.

Inne på backen är allting nertrampat, en smula vissnad
grönska gömmes i grus och jord, några stenknallar skjuta
fram här och var med torraste mossa i varenda spricka.

Mellan fähuset och ladan stå de båda getterna åter
tjudrade. Det är åter lika hopplöst för dem att nå
gödsel-pölen på den ena sidan och vagnen med grönfoder på den
andra. Men de blänga så ondskefullt och mala kräset sitt
bete med långskäggiga käftar.

Ur låga timmerväggar runtomkring ångar en bofast doft

309

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:56 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochvalda/3/0309.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free