- Project Runeberg -  Valda verk / 3. Timmerdalen /
341

(1940-1941) Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Ungdom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

blev plötsligt dödsblek i sitt gamla ansikte. Han vacklade,
skälvande i hela kroppen, tillbaka till soffan och sjönk ner.

— Är det sant — är det sant? viskade han.

De tre arbetarna stodo tysta och sågo på honom. Det var
ett ögonblick som om den hårda bitterheten skulle börja
mjukna i deras ansikten.

Med huvudet gömt i sina händer viskade landshövdingen
fortfarande för sig själv, där han satt nersjunken i soffhörnet:

— Är det sant alltså — är det verkligen sant?

Där ute låg kvällens bleka soldager över hustaken. En kärra
hördes skramla fram långt borta på den torra stenläggningen.
y\ landshövdingens medvetande skymtade fram en syn av
det svenska folket, det fattiga, grova arbetarfolket i detta
land — som började ägas av andra — arbetarnas fiender,
hela folkets fiender. Den gamle satt som förlamad inför den
synen. Och alldeles inpå sig såg han de tre enkla männen,
tungsinta, tysta i sin kärva resignation. Deras ansikten hade
bleknat en smula av allvaret nu, deras starka riävar hängde
tomma och tunga.

Ännu en våg av dödens vithet gick över hans ansikte —
aldrig förr hade han anat hur hård den striden var, som
folket måste föra mot penningherrarna.

Han reste sig åter mödosamt och sträckte fram sin hand:

— Tack! Jag ska tala med direktör van Geldern — ni har
alldeles rätt, det är olämpligt, att han står som inbjudare till
hembygdskursen här i Timmerdalen — det var en ryslig
historia — revolvrarna, menar jag — det här tillståndet kan
inte fortfara — en medling måste komma till stånd. Och jag
säger er, karlar, stå på er bara! Låt honom inte knäcka er!

— Får jag säga ett ord till? kom det från Bernt.

— Det får du visst, min gosse!

341

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:13:56 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kochvalda/3/0341.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free