Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En skyddsängel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I samma ögonblick som Mauritz släppte, lyftes han
i höjden av någon otrolig kraft, mycket starkare än
hans egen. Han gjorde en svindlande luftfärd — och
stod i nästa ögonblick på bron. Men nu var det en
allvarlig polisman, som böjde sig ner över honom:
— Vet du inte, att det är förbjudet att gå ut så
där? Vad heter du, och var bor du?
Mauritz gav besked.
— Jaså! Ja, då vet jag, vem din mor är. Vill du
jag ska tala om för henne det här?
— Nej! Nej, snälla farbror polisen!
— Vill du lova mig, att du aldrig mer går ut på det
där viset — utanför broräcket?
— Jaa.
— Jag litar på ditt löfte! Men får jag se dig bara
en gång till på det där stället, då har jag inte längre
något förtroende för dig — och då måste jag
rapportera!
— Nej! skrek Mauritz förfärad. Ordet rapportera
lät för hemskt. Nej, inte det!
— Jag ska tro på ditt löfte! Men kom ihåg: narrar
du mig nu, så förlåter jag dig aldrig! Gå hem nu!
Och glöm inte att läsa din aftonbön i kväll!
Mauritz smet in.
Konstig polis! Men snäll var han.
Och när Mauritz nästa dag fick se polisen igen på
samma pass, gjorde han sällskap med honom runt
kvarteret. Med långsamma, värdiga steg gingo de båda
männen gatorna fram, Mauritz höll sina händer på
ryggen och såg sig noga omkring, precis som man ska
2. — K o c hy Mauritz.
13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
