Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vinterfest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Därför att det hörs ända hit var herrarna håller
till — och i en stor samling damer råder alltid dödens
tystnad, innan festen börjat. Sen blir det tvärtom —
herrarna spelar kort under dödens tystnad — och
damerna för ordet. — Håll dig allvarlig nu, och glöm
inte att hälsa på värdinnan, och på din älskling —
tänk på det, du! Anna i Ängby sitter i soffhörnet —
men gå nu inte först dit!
— Håll käften! sa storebror Sven och satte nervöst
sin pincené till rätta.
Värdinnan mötte dem, gudskelov, på halva vägen
och förde dem in i Panoptikon — vilket var det
van-vördiga namn, som Mauritz givit åt damernas
undangömda tillhåll vid festligheter i glädje och sorg.
En nådig försyn har givit åt yngre kvinnor
förmågan att tala med ögonen — de använda munnen
uteslutande till att äta med och kyssa med. Men äldre
kvinnor — med dem är det tvärtom. De använda
munnen att tala med — och stundom kunna de både kyssa
och äta med ögonen. Så länge mannen är ung,
föredrar han unga kvinnor, ty ungdom och dårskap följas
åt. När han blir äldre, lyssnar han kanske med större
nöje till vad de jämnåriga väninnorna ha att säga —
ty även om deras ögon ha mist sin eld under könets
eviga hunger, kunna de alltid tala — om de vilja —
mer innerligt varmt än tiden skulle ha medgivit,
medan de ännu voro unga.
— Och vad har nu herrarna tänki att börja
med ... ?
Broder Sven tittade ängsligt på Mauritz.
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
