Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dekorationsmåleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mauritz tänkte tyst ett ögonblick — men bara ett
ögonblick.
— Tag mig med dig! bad han. Jag kan åtminstone
tvätta dina penslar. Och jag är ju ute för att lära
mig!
— Svin — drummel — grötbuk — fähund! sa
Gustav. Men hans röst lät mild och glad som en
lekande vårvind.
— Klä om dej! fortsatte han. Vi tar fritt i dag —
du tar fritt, vill säja. Vi ska ut till Haga och dricka
punsch i en skogsbacke — det är annat, det, än att
stå här och krafsa opp Lasses idiotiska kopior ur
forntida tyska planschverk! Sätt i gång! Men du låter
dina grejor ligga kvar, begriper du! Det är jag, som
har slutat jobba här —- inte du! När jag får något
jobb åt dej, ska jag säga till. Marsch!
Aldrig får man vara riktigt glad heller! tänkte
Mauritz, när han hoppade ur smörjkläderna.
Men att jobba under Gustav var i alla fall en fest
— antingen man hade penslar i näven — eller bara
buteljer. Och så — om några timmar — när Gustav
är i det riktiga solskenshumöret — då ska man passa
på och fråga honom, vad komplementfärger egentligen
är för någonting.
Mauritz hade klätt om sig och började söka efter
Gustav, som naturligtvis inte fanns i verkstaden.
Visste man någonsin, var man hade den karlen?
Efter en lång stund fann Mauritz kamraten — han
stod i en av matsalarna och talade med någon — vem
var det? Aj, som fan! det var ju byggmästarn själv!
151
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
