Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hauptmann Schmidt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
disken stod en bartender i vit linnejacka och han var
bra nog lik en tämligen mager Gustav II Adolf!
Jo då! Det var ”min Ober” — häktad av soldatrådet
som Hauptmann Schmidt, bortförd att skjutas — och
återuppstånden i en bartenders trevliga gestalt! Han
ändrade inte en min, när han fick se mig. Och jag hade
redan lärt mig så mycket, att jag betraktade honom med
den kyligaste likgiltighet! Ty i baren sutto andra gäster,
som uppriktigt sagt inte sågo trevliga ut.
— Jag är trött — ge mig en drink, som inte är
alltför barnslig! bad jag, medan jag klättrade uppför den
höga stolen.
— Gewiss! sade han med en liten lustig glimt i ögat.
Och så hade vi kontakt igen!
Vad han blandade till åt mig vet jag inte — han
hade väl övat sig i kamratkretsen, kan jag tro, ty
han skötte sin ”shaker” med sakkunskap! Han ställde
fram det isfyllda glaset med samma lustiga lilla glimt
i ögat — och det var verkligen en drink, som skulle
kunnat väcka en död.
Jag sjönk ner över en tidning, och efter en stund
gingo de andra gästerna.
När jag lyfte glasögonen över tidningskanten, mötte
jag ett strålande tjuvpojksskratt från ”Ober”. Jag
skrattade också — varför vi skrattade, det vet jag
sannerligen inte. Jag har det intrycket, att under en
revolution skrattas det mycket, men ofta alldeles meningslöst
och tyvärr ganska forcerat.
— Roligt att se er igen, Ober! sade jag.
304
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
