Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Då ropade jag på tyska, utan att vända mig till någon,
bara rätt ut i rymden:
— Jag är icke fransman! Jag är en resande svensk!
Var god servera mig ett glas öl!
Effekten var storartad! Ett allmänt sorl: Ah! Schwede!
Och i nästa sekund stod på mitt bord ett glas härligt
skummande ”dunkles”!
Nu begär kanske den ärade läsaren, att jag för den
formella rättvisans skull ska berätta även en historia
om franskt hat?
Jag medger, att det blir betydligt svårare.
Naturligtvis sakna inte fransmännen förmåga att
hata — bevara mig! Deras tidningar äro ju var dag
fyllda med historier om tragiskt hat. Men det är alltid
individuellt hat, aldrig kollektivt. Är det individualism,
som stegrats ända till oförmåga att hysa allmänna
känslor? Eller är det helt enkelt högre kultur?
Jag gick en dag, klädd i min belgiska kongohatt,
framåt en gata i Paris. En åkardräng passerade förbi,
sittande på sitt lass. Karlen slog efter mig med piskan
och skrek:
— Sale américain! Sale américain!
Han trodde, att jag med min bredbrättade,
kaki-färgade filthatt ville markera amerikansk nationalitet —
och han var tydligen ond på amerikanerna, stackars
karl!
Min kongohatt ådrog mig även en annan explosion
av hat — från själva predikstolen i en liten fransk
bykyrka! Det var Jeanne d’Arc-dagen, och då skall
311
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
