- Project Runeberg -  Valda verk / 7. Mauritz - självbiografisk journalistik /
316

(1940-1941) [MARC] Author: Martin Koch
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Självporträtt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som man kan köra jorden runt i. Och det skulle jag
nog göra också — om jag hade råd att kosta på mig
sådant.

Men tills vidare står jag i min trädgård i sällskap
med ”Ulva”, en kraftig varghundstik, bred över bogen
och grå i pälsen; suveränt likgiltig vänder hon svansen
mot sin husse och lyssnar med spetsade öron och
skälvande nos efter något som försiggår — dock knappast
ute på den dödstysta småstadsgatan, snarare i hennes
egen dunkla vilddjurssjäl, fylld av oklara minnen från
skogar, berg och öde hedar. —

I min ena rockficka kravlar och kryper det riktigt
trevligt — det är ett par små kattungar, några veckor
gamla. Och i handen har jag något, som intresserar mig
ofantligt — det ser ut som ett grått silkesnystan, och
det är också, mycket riktigt, en uggleunge! Med ett par
stora, cirkelrunda, mörkt turkosblå ögon! Och en
blekröd käft, brett vidöppen!

Ty jag håller på att ordna för mina små djur — men
det är snart gjort! —

Sedan jag lagt upp porträttet så där pass klämmigt
och klatschigt — just så som jag älskar att svepa fram
med breda penseldrag — får jag ta till stickpenslarna
och börja med detaljarbetet. Åhå-jaja! Det är inte lika
roligt, det! Men nu ska sanningen fram!

Först och främst: vad är grunddraget i min karaktär?
Ett lättsinnigt, slösande solglitter över en brusande
orgelton av kärv religiositet och djupt, nästan dystert
allvar — något hårt, som lätt vänder den kantigaste
sidan ut och blir brutalitet — tyvärr! Om inte för annat

316

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:03:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kochvalda/7/0316.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free