Konst och konstnärer / Årg. 1 (1910) / 30 (1910-1914) With: Albin Roosval Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

draperifigur af en helt annan stil än öfverstycket
och troligen utförd i modern tid, möjligen så sent
som under 1870-talet.» Kontrasten mellan dessa
båda nu citerade uttalanden kan icke gärna vara
större. Till hvilkens »blick» skall man nu hysa
större förtroende?

FLICKAN FRÅN ANZIO. NATIONALMUSEUM, ROM.

Angående de af dr Brising för statyns
oäkthet anförda tekniska
skälen har jag för erhållande
af närmare upplysningar
vändt mig till de båda
grundliga kännarne af
antik skulptur, dr
Amelung och prof. Loevvy i
Rom, som bägge förklarat
sig icke vara i stånd
att fatta, hvad dr
Brising menar. Att man
skulle kunna åstadkomma
en förvillande imitation
af antik patina
genom att stryka på gul
färg eller genom att
stänka sådan på en
förfalskad antik, är ju för
dem, som praktisera i
branschen, en synnerligen
värdefull notis. Denna
metod har åtminstone
den förtjänsten att vara
enkel och lätt utförbar.
Den enda förklaring, som
prof. Loewy kunnat
lämna till dr Brisings
egendomliga påstående, att
»den gula patinan är
gjord med färg», är
samma förmodan som jag
till honom framställde,
nämligen att de ännu här
och hvar synbara spåren
af den antika polykromin
af dr Brising missuppfattats
och tolkats såsom
bevis för statyns moderna
ursprung. »Ty», tillägger
prof. Loewy, »jag bortser
naturligtvis från några
röda färgfläckar, som
tydligen äro af färskt
datum och sannolikt härröra
från någon vägg- eller takstrykning i Villa
Aldobrandini.»

Hvad åter det af dr Brising anförda afslöjandet
i en romersk tidningsartikel beträffar, i
hvilken en af museets tjänstemän velat göra
troligt, att den s. k. pergamentrullen, som flickan
bland annat bär på brickan och som, enligt
hvad Furtwängler visat upp, i verkligheten är
en yllebinda, skulle vara af modernt ursprung,
så är först och främst att märka, att denne
tjänsteman, bildhuggaren Bistolfi, icke är anställd
vid Museo Nazionale delle Terme utan vid
afdelningen för modern konst, hvars tjänstemän säkert
icke med blida ögon sett, att en så stor summa
af statsmedel utbetalats för en enda antik staty.
Den nämnde tjänstemannen tillkommer för öfrigt
i första rummet förtjänsten
af att statyn räddades
åt Europa: det var
han, som af ministeriet
skickades till Porto
d’Anzio för att afge sitt
omdöme om statyns
konsthistoriska värde med
anledning af en inlämnad
exportansökan. Han såg
då icke den ifrågavarande
rullen, som jämte andra
delar af brickan var
afbruten och först senare
jämte dessa fragmenter
åter fästes på sin plats.
Det har emellertid sin
riktighet, att dessa
ditsatta fragment i och
för transporten åter
aflägsnats, men blott för
att åter förenas med
statyn i sammanhang med
dennas definitiva
uppställning. Den nuvarande
uppställningen är
nämligen endast provisorisk
och låter statyn
ingalunda komma till sin rätt,
enligt hvad prof. Loewy
upplyst om. Den är
tvärtom synnerligen
olycklig, såsom äfven den af
dr Brising å sid. 267
gifna zinkotypin nogsamt
visar. Någon anledning
att misstänka, att det
ifrågavarande fragmentet
icke skulle höra
tillsammans med statyn, finnes
icke, då brottytorna
passa fullständigt ihop.

Att dr Brising fått den
besynnerliga uppfattningen,
att blott en del af statyn skulle vara
antik, nämligen hufvudet, halsen och högra
skuldran, torde rent objektivt sedt kunna
förklaras däraf, att statyn, såsom icke sällan är
händelsen med grekiska originalstatyer, varit
utförd i flera stycken, som satts tillsammans.
Äfven den högra armen var arbetad i ett
särskildt marmorstycke. Såsom mera bekanta
exempel på denna styckteknik kunna anföras Demeter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>