- Project Runeberg -  Konst och konstnärer / Årg. 1 (1910) /
54

(1910-1914) With: Albin Roosval
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

r

flera skönhetsvärden än förr! Och förstå vi ej nu
långt mer af det djurlif, som bakom färger och
rörelser — också de tolkar, fast ordlösa, för inre
lif — rör sig under solens hägn i elementär
samhörighet med våra vatten, våra skogar och
våra ängsmarker!

En afundsvärd konstnärsgärning!

UTSTÄLLNINGAR.

AF JOHNNY ROOSVAL.

JOHN BÖRJESONS
MINNESUTSTÄLLNING I KONSTAKADEMIEN.

Den efter John Börjesons död i Konstakademien
ordnade minnesutställningen bör verka som en
maning till den svenska konstforskningen, att
medan materialet är
så lätt tillgängligt och
medan den muntliga
traditionens källor ännu
flyta så friska, gripa
sig an med det
biografiska och
konsthistoriska monuments
resande, somBörjeson iså
höggrad förtjänat.
Uppgiftens historiska del
torde icke höra till de
lättaste. Hans verk
låta icke rangera in
sig utan vidare i
skulpturens allmäneuropeiska uppställning. Där
finnas inslag at rent
svensk art, förklarliga
endast genom
sambandet med andra svenska
saker och människor
under hans lifstid. Det
är just i det
uppmärksamma betraktandet af
dessa inslag, som
historikern skulle kunna
inlägga stor förtjänst.

Ingen konstart öfvar
ett så starkt tryck på
folkfantasien som
monumentalplastiken. Antingen dess alster äro goda eller dåliga, man
undgår dem icke. De Börjesonska
kungasta-tyerna ha med den goda karaktäristikens rätt
burit upp sin popularitet. Om denna gruppens
höfding, Carl X Gustafs-stoden i Malmö, erinras
vi på utställningen genom kungens hufvud i
gips. Under dessa drag kommer framtiden att
se Carl X Gustaf, som på samma gång utgör
en typ för så genuint skånska dygder, att man
väl begriper den afundsjuka tillgifvenhet, som

man i denna provins redan hyser för sin
häst-staty.

In i en liknande folkkärhet promenerar
troligen snart Carl XI af Karlskrona. Episoden i
Nils Holgerssons resa är tecknet på att bronsen
lefver. Ingen af kungarne har dock tagits så
skarpt på kornet som Carl IX i skissen till den
påtänkta Carl IX:s-statyn i Karlstad. Det är
en Strindbergsk oförskräckthet gentemot de s. k.
ideella fordringarne, som byggt upp denne
Mefi-stofeles. Ansiktets roffågelsart är understruken
genom dräkt och ställning. De smala benens
elegant trånga stöflar, det vid magen starkt
ut-hvälfda harnesket med dess skarpa kant,
axlar-nes uppåtpösande tygkransar suggerera bilden
af en väldig fågel, med kraftigt bröstben, små
fötter, hufvudet spanande efter byte.
Strids-hammaren i högra handen passar förträffligt i

sammanhanget, under
det att operavärjan vid
vänstra sidan väl helst
bort slopas. Det vore
stor skada om icke
Nationalmuseum kunde
förvärfva detta utkast.*
Samma kraftiga
por-trätteringsförmåga visar den långa raden af
byster i öfvernaturlig
storlek, särskildt
Uppsala universitets brons
af Carl Yngve Sahlin,
som Rector Magnificus,
här representerad af en
gips med sällsynt
vacker yta.

Ett historiskt
porträtt, Holbergsstoden i
Bergen, är synligt i
mindre skala i tonad
gips. Att döma af
fotografier efter
uppställningen i Bergen
med dess höga
piedestal, vore en lägre
sockel (som här på
utställningen) af betydligt
bättre effekt. Troligen
skulle Carl XI i
Karlskrona också vinna på
att i någon mån korta af sin piedestal. För
att icke tala om Geijer i Uppsala. Alla dessa
äro ju gjorda med en verklighetsillusion som
ställer mannen lefvande för oss. Då man
erfarit t. ex. af del Zottos Goldoni-staty på det

* I detta samband bör erinras om önskvärdheten af att
alla de plastiska skisserna och teckningarna blefve offentlig
egendom. Skenbart utgöra de utställningens ringaste del.
Men för det fullständiga förståendet af Börjesons konst och
hans sätt att skapa utgöra de ett ovärderligt material.

JOHN BÖRJESON. PORTRÄTTBYST AF CARL YNGVE SAHLIN.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:04:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kok/1910/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free