Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kina slott vid Drottningholm, en af
rokoko-tidehvarfvets mest helgjutna skapelser i vårt land,
har lämnat förebilder till dekoreringen af
väggarna i den andra salongen på utställningen.
Ett tredje rum, »arbetsrummet», är försedt med
väggbeklädnader kopierade efter dylika i ett rum
på egendomen Trångsund i Huddinge socken i
Södermanland, som utgjorde Karl Fredrik
Adel-crantz’ sommarbostad och sannolikt liksom huset
vid Karduansmakaregatan inredts efter hans
anvisningar. Väggarna äro här klädda med stora
i olja på duk målade taflor, med bordyrer med
blomstermotiv i rika färger, ett dekorationssätt,
som var synnerligen allmänt under detta
tide-hvarf, både i Stockholm och på slott och
herrgårdar. Det användes bl. a. inom så
förnämliga hem som de uppländska bruksägarnas
ståtliga »herregårdar». Nordiska Museet har tvenne
rum i högre-ståndsafdelningen inredda på detta
sätt, förutom ett stort antal dylika
väggmålningar, som af brist på utrymme icke äro
utställda. — Af de i museet utställda rummen
härstammar det ena från huset n:o 83 vid
Järntorget i Stockholm, samma hus, till hvars
inredning några å rokokoutställningen befintliga
vägg-taflor med landskapsmotiv en gång hört. — En
å rokokoutställningen inredd »matsal» har
väggmålningar från ett numera rifvet hus på A.-B.
Pilsnerbryggeriets tomt; väggfälten äro här
inramade af målade guldramar och återgifva
landskap med bondfolk i lifliga färger.
Rummen i det nya slottet hade möblerats
dels med importerade, i Frankrike utförda möbler
af olika slag, dels med sådana, som efter de
franska modellerna utförts af snickare i Stockholm.
Samlingarna på de kungliga slotten innehålla
också som bekant ett betydande antal möbler
af fransk tillverkning, hvaribland flera verkliga
praktpjeser. Afven i enskild ägo finnas inom
Sverige franska rokokomöbler, som sannolikt
inkommit i landet vid samma tid ungefär som
slottsmöblerna, men den stora massan af
rokokomöbler äro dock tillverkade inom landet. Helt
naturligt var det mästare, tillhörande Stockholms
snickare- och stolmakareämbeten, som hade att
tillgå de bästa modellerna och äfven stodo i
förbindelse med de personer, som kunde bestå
sig fina och dyrbara möbler.
Enligt bestämmelserna i allmänna
skråordningen voro alla handtverkare skyldiga att stämpla
sina tillverkningar med namn eller initialer, en
skyldighet som dock icke efterlefdes noggrannare
än att Kungl. Maj:t år 1759 fann sig föranlåten
att ytterligare inskärpa densamma. Signerade
rokokomöbler torde på grund häraf i allmänhet
böra hänföras till tiden efter år 1759. En annan
stämpel, som stundom anträffas på möbler, är
Stockholms snickarämbetes stämpel, ett
monogram med bokstäfverna S. S. A. (= Stockholms
Snickare Ämbete); den påbjöds 1768 och bildar
därför en hållpunkt för dateringen. Stämplar
af nu nämnda slag förekomma endast på
förvaringsmöbler. — Stolarna skulle förses med
stol-makareämbetets stämpel, en fyrsidig papperslapp
med rund stämpel, som klistrades på stolens
undersida och därför lätt föll bort, om möbeln
tvättades eller reparerades. Stolmakarstämpeln
anträffas jämförelsevis sällan på rokokomöbler,
oftare på dylika från den gustavianska tiden.
Bland förvaringsmöblerna från denna tid äro
byråarna de ojämförligt vanligast förekommande.
De svenska typerna äro visserligen af franskt
ursprung, men hafva dock sina speciellt svenska
karaktäristika, bland hvilka, utom den allmänna
hållningen, böra observeras beslagen, blindträt
(vanligen fur) och skifvorna, ofta af svensk
kol-mårdsmarmor. Det vanligaste materialet i faneret
är jakaranda; därjämte förekomma äfven valnöt,
rosenträ, plommon m. m. De förgyllda
bronsbeslagen förekomma på svenska möbler i ett
jämförelsevis ringa antal typer, kombinerade på
olika sätt. Att här ingå på en detaljerad
redogörelse för dessa skulle föra oss för långt.
Nordiska Museets samlingar som äro rika på
rokokomöbler, innehålla prof på ett flertal af
dessa beslagskombinationer samt många af
olika stockholmssnickare signerade möbler. Bland
de möbler af denna art som finnas på
rokokoutställningen må först nämnas en praktbyrå i
»stora salongen» med rikt marketteri i
rutverks-och tärningsmönster. Fasaden med tre lådor
är ovanligt rikt buktad och inramas af
bronsbeslag, af hvilka de flesta äro. af typer som äro
mycket vanliga å svenska byråar; blindträt är
åtminstone delvis af fur. Den eleganta pjäsen,
som torde kunna anses som svenskt arbete,
härstammar från Äkerö i Södermanland och har
sålunda tillhört Karl Gustaf Tessin, sin tids finaste
kännare och konstsamlare. — Från samma ställe
och person härstammar ett jämförelsevis enkelt
skrifbord af päronträ, uppställdt i utställningens
ofvannämnda »arbetsrum.» Större bord äro ej
vanliga från rokokotiden. Nordiska Museet äger
ett elegant ritbord med stämplar som visa att
det tillhört möblemanget på Drottningholm under
Lovisa Ulrikas tid.
Till utställningens märkligare
förvaringsmöbler får också räknas den lilla här afbildade byrån
som utförts af stockholmssnickaren Carl Ludvig
Neijber, mästare 1756, 1798. Den är afsedcl
att stå fritt och är därför fanerad och försedd
med beslag på alla fyra sidorna; skifvan kan
fällas ut och under den finnes en fackinredning
samt en speldosa. Formen är vanlig och bland
beslagen återfinna vi åtminstone sex af de typer
som finnas bl. a. på den nyssnämnda Tessinska
byrån från Äkerö.
Bland sekretärerna — denna för rokokon så
karaktäristiska möbelform — finnes på
utställningen en som är värd särskild uppmärksamhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
