Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVKXSK STOL MED GAMMALI BRODERI.
FÖRGYLLD.
ENGELSK STOL. CHIPPENDALE.
RÖDBOK.
HOLLÄNDSK LÄNSTOL. VALNÖT MED
KÖ DT SKINN.
raktäristisk form, och den holländska riktningens
mest typiska representanter äro fyra st.
länstolar i valnöt med röd skinnklädsel som stå i
»arbetsrummet.»
De för de enkla, borgerliga hemmen
karaktäristiska rokokostolarna voro, i olikhet mot dem
jag här ofvan nämnt, försedda med ett H-formigt
kryss som höll ihop de svängda benen; sargen
visade ett enkelt mussleornament och ryggen
bildades af en lång »bricka» flankerad af ett par
smala ståndare — jämför den holländska
länstolen. Dessa enkla svenska stolar, som talrikt
bevarats till våra dagar, äro nästan alltid utförda
af björk. Nordiska Museet äger ett flertal
hvarandra närstående typer, däraf blott två med
stolmakarstämpel och inbränd signatur.
Undersöker man dessa slags stolar skall man ofta
finna, att de ursprungligen varit målade i någon
ljus mellanfärg, blågrönt, ljusrödt, gult; numera
hvitlackerar man som bekant alltid sådana
stolar, något som icke är »det enda rätta-» i den
grad som man vanligen torde föreställa sig.
Utom af de väggbeklädnader och de möbler,
om hvilka vi ofvan talat, fingo rummen under
rokokon sin prägel af de olika slags
väggprydnader som användes: speglar och lampetter,
väggur, porträtt i praktfulla ramar m. m. För
alla dessa slags föremål användes skulpteradt
och förgylldt trä med förkärlek som material.
Speglarna voro ofta förbundna med konsolbord,
i hvilkas dekorativa utstyrsel rokokostilen pä
ett förträffligt sätt gjorde sig gällande.
Speglarnas och lampetternas ramar äro ej sällan
försedda med hallstämpel, hvarigenom de på året
kunna dateras. Äfven här visar sig tiden 1750
—177° vara den egentliga rokokoperioden.
De till möblerna hänförliga klockor som
användes voro dels golfur, dels väggur af olika
slag. Af golfur har utställningen att uppvisa
flera karaktäristiska med de i svängda former
utförda fodren, dekorerade med lackering och
förgyllning i kinesiserande stil, o. s. v. Fland
vägguren på konsol finnas flera franska
praktpjäser med elegant ciselerade bronser samt prof
på de vanligaste svenska typerna, utförda
antingen i måladt trä eller också i jakaranda med
bronsbeslag af samma art som byråarnes. De
franska bronskartellen efterbildades i Sverige
ofta i förgylldt skupteradt trä.
Det var först under frihetstiden,
rokokotide-hvarfvet, som äfven bourgeoisien uppträdde som
på ett i viss mån själfständigt sätt delaktig uti
och bärare afen »högre-ståndskultur» af europeisk,
internationell karaktär. Det karolinska
tidehvarf-vet hade i detta afseende varit afgjordt
aristokratiskt. — Det var också, på grund häraf, först
under rokokon som »stilen» fick en nationell
prägel, gick in i blodet på svenskarna.
Konst-handtverket nådde inom alla yrken en hög grad
af utveckling och fulländning och det är denna
högre-ståndsodlingens utbredning i allt vidare
kretsar som gör, att vi hafva så ofantligt mycket
i behåll från rokokotiden. Kanske äro vi, när
det gäller rokokon, på vissa områden t. o. m.
rikare än i fråga om den gustavianska perioden
eller empiren.
Det är ju helt naturligt, att flertalet af de
möbler o. dyl., som från rokokon bevarats till
våra dagar, tillhöra så att säga de breda lagren
i afseende på kvalitet; såsom representanter för
tidehvarfvet hafva de gifvetvis sitt stora
berättigande, men de böra placeras på sin rätta plats
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
