Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
siffra kan rättvisligen jämföras med de nu
utställdas antal, 453. Granska vi det eleganta
häftet från 89 närmare, finna vi en helt annan,
mindre sträng måttstock på konstnärlighet än
den vi äro vana att bruka vid bedömandet
af grafik. Det är i de två afdelningarna
Träsnitt och Litografier, som denna betydelsefulla
skillnad blir särskildt märkbar. I stor
utsträckning reproducera bladen på dessa
afdel-ningar andra konstnärers arbeten. De visa i
många fall stor konstfärdighet men mera sällan
själfständig inspira tion. * Så få vi åter ett
åttiotal nummer att draga från, och finna, att, såvidt
man kan döma därom af de båda katalogerna,
den konstnärliga grafiska produktionen har
betydligt mera än fördubblats under den
mellan-liggande tiden.
En aldrig så hastig rundtur genom
utställningen visar oss, att just inom träsnitt och
litografi den nya tidens öfverlägsenhet är kanske
mest i ögonen fallande. Men samtidigt slår det
oss, att det nya konstnärliga innehållet, särskildt
hvad träsnittet beträffar, är betingadt af en ny
teknik. Den xylografkonst, som blomstrade
under adertonhundratalets senare hälft, är kanske
snart död och glömd af alla andra än
konst-historici. Åttiotalets träsnitt voro s. k. tonsnitt
med komplicerade strecklag och hvarandra
korsande gröfre eller finare inskärningar. Vi minnas,
hvad denna invecklade och ömtåliga teknik ännu
för något tiotal år sedan betydde som
reproduktionsmedel.
Den konstnär af den unga generationen som
står de gamla tonsnidarne närmast, är Sigge
Bergström. En sådan sak som »Klippa på
västkusten» påminner i effekten om vissa af den
* Till belysande af tidens betraktelsesätt kan jag
anföra, att Centraltryckeriet (med sina 23 utställda
nummer) som litograf’ ställdes i full paritet med Oskar
Anderson och Billtnark!
HARRIET SUNDSTRÖM. KANINER. FÄRGTRÄSNITT.
C ARI. O. PETERSEN. KALKONER. FÄRGTRÄSNITT.
utmärkte xylografen svenskamerikanen Victor
Bernströms tonsnitt (numera, genom en gåfva
af konstnärens änka, synnerligen väl företrädd
i Xationalmusei träsnittssamling). Men Bergström
står dock till sina intensioner på ny, eller, om
man så vill, på äldre grund. Han är formsnidare,
d. v. s. hans träsnitt afse att återgifva enkla
pennteckningar, eller kanske snarare
tuschlaveringar, med skuggor och dagrar tämligen hela
och öfvergångstonerna bildade genom enkla,
kraftiga strecklag. Det är den gammaltyska konsten,
omgjord efter nya smakbehof.
Bergström för sin knif med en säkerhet som
sällan sviker. Hans teknik är målmedvetnare
sedan Heidenstamsporträttet med kindens
godtyckliga ljuslinjer. Han för oss till Mörtfjärdens
strand, där björkarna stå kala i den smältande
snön och skogen midt emot förtätnad till en
svart och dyster silhuett. Och så blir det
sommar, och den badande ynglingen står i
våg-skvalpet vid klippväggen med en vacker gest
i de bakåtsträckta armarna och hufvudets
böjning af samlad energi, af mod och längtan att
rycka hemligheten ur insjöns lockande djup.
På ett af de utställda bladen har Bergström med
smak och diskretion begagnat sig af flera stockar
och skapat en enkel och sann färgbild af ett
skogsbryn med granar och snö; men den köpare,
som, i blind förtröstan till katalogens utlofvade
14 färger, lägger sig till med densamma, blir
grymt lurad på de 10. Och ändå är han att
lyckönska till sitt förvärf!
Harriet Sundström, Eva Béve och Carl O.
Petersen visa oss nya faser af träsnittet med
lärdomarna från Nippon omsatta i europeisk jordmån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
