Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga träsnitt eller den lilla linjeetsningen, men
på de fängslande båda akvatinterna »Vid tafifeln»
och »Vinterkväll». I den förra är det en stilla
musikstund i sällskap med hvardagsrummets
välkända skuggor. I den senare får det ensamma
ljusets låga, som smeker de två människornas
stelnade silhuetter, en intensivare
stämningsbe-tydelse, det får själf något besjäladt. Och så
blir det här tre väsen som hålla likvaka öfver
lyckan och tomögda stirra in i mörkret.
Jag skulle inte för mycket vilja vara inom
räckhåll, när Emil Zoir blåser till anfall mot sina
plåtar. Här kan man verkligen tala om
konstnärlig furia. Och jag förstår honom så väl!
Att vilja gälla för en världsberömd konstnär,
som, låt vara oombedd, har skänkt sitt porträtt
till Uffizigalleriet, och så inte en gång kunna
skilja ett träd från ett moln, eller klargöra ett så
naturligt ämne som »Gengångare i Pompeji»
man han verkligen bli rasande för mindre!
Älskade läsare! En aning säger mig att du,
efter det feberaktiga slukandet af denna
reklamartikel, i hast slänger på dig första bästa
ytter-plagg och i den uppringda bilen susar till
Konstakademiens utställningslokal. Om du ej, som jag
likväl fruktar, kommer försent, kan du kanske
ännu förvärfva dig ett af de sista af de nummer,
som inte redan ha införlifvats med professor
Son-déns eller direktör Thorsten Laurins riksbekanta
samlingar. Men ett råd! Om Zoir öfverstiger
din ekonomiska horisont, så lär dig att resignera
så godt först som sist och nöj dig med Zorn
eller Carl Larsson! —
HJALMAR STRAAT. VID TAFFELX.
AKVATINTETSMNG. 191 I _
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
