Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRUKOSTRUMMET.
flyttade. Möbleringen består f. ö. af 8
förgyllda taburetter, klädda dels med siden, dels
med resten af den 1744 använda beklädnaden.
Härjämte ej mindre än 6 spelbord, ovala,
åttkantiga och kvadratiska, med sydd ornering på
skifvan, eller klädda med grön sammet, dels
grönmålade och klädda med grönt kläde. Man
måste medge, att i dessa rum möblerna
åtminstone ej trängdes.
Vi skulle på detta sätt utan svårighet kunna
genomvandra de större slottsgemaken under
1700-talets olika perioder, men tiden tillåter oss
ej att fortsätta. Jag måste nämligen för att nå
mitt föresatta mål en stund påkalla
uppmärksamheten för den faktor, som jämte möblerna
bildar rummets karaktär, nämligen konstsakerna
i vidsträcktaste mening.
Det måste emellertid genast påpekas, att
detta ämne är så rikt, att endast antydningar
kunna ifrågakomma. Må man blott erinra sig,
att en rätt stor del af de äldre konstföremål,
som nu bilda Nationalmusei samling,
ursprungligen haft sitt hem på Drottningholm, hvarifrån
den med en numera hart när obegriplig, men
på 1870-talet förklarlig brist på pietet för det
historiska sammanhanget flyttades.
Riksänkedrottningen Hedvig Eleonora, som
bekant jämte Kristina och Lovisa Ulrica en af
vårt lands största samlare, hade ej sina bästa
konstsaker på Drottningholm, utan på Ulriksdal.
Granskar man förteckningen från år 1709,
finner man, att tajiorna kommo i främsta rummet
och af dessa, utom en del släktporträtt,
hufvud-sakligast målningar af Ehrenstrahl, framställande
växter, frukter och djur, som haft aktualitet för
dagen, och bland hvilka sistnämnda
favorit-mopsarna på sina röda eller blå hyenden och
konung Carl Xktes jakthundar intaga en
framstående plats.
Tio år senare, år 1719, äro
konstsamlingarna å Drottningholm betydligt ökade. Till de
Ehrenstrahlska djurtaflorna ha kommit alla kung
Carl Xktes hästar, och bland gemakens dekorativa
element har det kinesiska porslinet, uppställdt på
svart- eller blå- och hvitlackerade tabletter,
börjat sitt triumftåg. Inventariet för detta år
förtecknar därjämte en hop holländska fajanser,
slipade glas, föremål af bärnsten, terra sigillata,
serpentin, florentinska mosaiker o. s. v., det
mäs-ta sannolikt härstammande från arfskiftet efter
den gamla riksänkedrottningen.
Från tiden mellan år 1719 och århundradets
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
