Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bakom figuren och blanda sig med dagsljuset
från motsatt håll. Karnationen har emellertid
därigenom fått en något smutsig, kall och död
ton öfver sig. Så mycket mer lefvande
framstår porträttet af grefvinnan F. Hamilton i
riddräkt och helfigur, en något poserande bild
visserligen, men vacker i sin färgskala. Grefve
Sparres förmåga att måla barnporträtt minnes man
från förra utställningen, och äfven nu utfylldes
porträttsamlingen af några konterfej af små
gossar och flickor.
Landskapen voro denna gång från Stockholm
och Visby. I ett par artiklar i »Ord och Bild»
har grefve Sparre tagit till orda ena gången för
bevarandet af förfädrens Stockholm, andra
gången — i senaste häftet — för bibehållandet af
den gamla hansestadens säregna prägel. På
sin förra utställning visade konstnären många
bilder från det som finnes kvar af gamla
Stockholm, från söder och staden mellan broarna;
denna gång hade han afbildat Stadsgården,
Kornhamnstorg och Strömmen med dess
moderna stämning. En stor oljemålning med utsikt
öfver Stadsgården och Strömmen hade lyckats
förträffligt och trots färggrannlåten
sammanhål-lits som ett harmoniskt ackord af luft och sol,
brokigt lif och rörelse.
Att konstnären förälskat sig i Visby och dess
måleriska skönhet visade ett dussin dukar
därifrån, målade med kärlek och färgglädje, och här
har han förstås undvikit de moderna
hyreskasernerna, som här och där tyvärr redan förstört
så mycket af den gamla stadens karaktär.
Utställningen vann i hög grad i sevärdhet
genom några i en särskild monter exponerade
utsökt vackra bokband, som komponerats ai
konstnärens maka, grefvinnan Eva Sparre.
K. B.
Utställningen af Stockholmiana i Nor=
diska Museet. På grund af den beklagliga
bristen på ett Stockholmsmuseum har Nordiska
Museets källare blifvit den mest anlitade
tillflyktsorten för Stockholmiana. Museet har under
januari och februari exponerat en del af sitt rika
förråd, och det var en rätt imponerande samling
af byggnadsfragment, i synnerhet från
1600-talets Stockholm, som därigenom kom upp i
dagsljuset för att nu efter utställningens
stängning åter hemfalla åt mörkret och glömskan.
Man lade särskildt märke till midtmontern
med de präktiga exemplaren af
sandstensmaska-roner från »Makalös» och de karaktäristiska
skulpterade hufvudena från Tungelska huset.
Längs fondväggen hängde lik en ståtlig
trofésamling en rad af järnsmidda krogskyltar, gamla
bekanta från museets smidesutställning under
förra året. Dessutom hade hopbragts en del
fragment af målade bjälktak med rika
renässansornament, blomsterrankor och djurfigurer; sådana
SPISHÄLL AF JÄRN.
PF.RSEI S BESEGRAR AXDROMEDA.
tak synas ha varit rätt omtyckta i Stockholm
under 1600 talets förra hälft, hvarpå de ännu
på sin ursprungliga plats befintliga taken å 64
och 66 Västerlånggatan äro de intressantaste
exemplen. Af portaldelar märktes två stycken,
från Götgatan 31 och från källaren Tre Remmare,
krönta af väldiga vindrufsklasar, ett motiv som
uppträdde i Stockholm under senare delen af
1600-talet och som återfinnes på portaler å
Kind-stugatan 4 och i Bollhusgränd.
Gjutna figuralt utsmyckade järnhällar till ugnar
och öppna spisar betecknas i
utställningskatalogen som sällsynta i Stockholm; dock har under
samfundet St. Eriks undersökningar flera
exemplar kommit i dagen, däraf en å Baggensg. 14
med rika heraldiska motiv, daterad 1633, som
i sitt utseende och i sin inskrift mycket
påminner om en dylik å utställningen, daterad 1632.
En annan sådan järnhäli å utställningen är så
kuriös och för tiden så betecknande, att den är
värd ett omnämnande. Den framställer den
populära sagan: Perseus befriar Andromeda.
Den foinikiska furstedottern, höftbred som en
rubensk nymf, bevakas af vidundret, som antagit
skepnaden af en nordisk drake, men den
bevingade Perseus skyndar med bart huggande svärd
att rädda henne; hjälten är lagd horisontellt för
att full illusion måtte ges åt hans flykt genom
rymden.
För att förrika bilden af det borgerliga gamla
Stockholm voro äfven husgerådssaker utställda.
Dessutom pryddes väggarna af gamla kopparstick,
teckningar och fotografier, som ställde de
exponerade fragmenten i sitt rätta sammanhang.
Utställningen var ordnad af dr. Sune
Ambro-siani, som äfven författat den underhållande och
instruktiva katalogen.
Ragnar Josephson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
