Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERMAN NEUJD. SKOGSRÅ.
opererande eleganta plastik, som Hasselberg i
Snöklockan. Ehuru i helt andra former. Det
är den magra gosskroppen, som oftast varit
hans modell och i dess konturer har föresväfvat
honom ett ideal likt 1300-talets gotiker eller
kanske mera den senfödde trecentisten Ghiberti.
Man märker bäst det faktiska sambandet med
goti-kerna inför Lundbergs sandstensstatyer i Uppsala
domkyrkas gotiska sydportal. Samma öfverslanka,
i en lång kurva böjda kroppar, som Altin
samtidigt olyckligtvis ansåg lämpliga till målad
dekoration af kyrkans innermurar. Hvad som
i Uppsala mera var ett tomt schema har
Lundberg sedermera fördjupat till individuellare
innehåll. Aldrig så lyckligt som i pojken med
den vattensprutande fisken, som man dock bör
se i brons bland Djurgårdens grönska, icke i
gipsafgjutningen i Akademivestibulen.
Det är öfverhufvudtaget icke där, som
skulpturen ger sin bästa sida. Alla dessa i
monumental storlek skulpterade arbeten äro gjorda
utan att fylla arkitektoniska kraf. Jag vet
ingen som skulle bära upp sig själf i ett stort
rum. Infattade i yppig grönska, monterade
som fontäner, med brusande vatten, eller
inbyggda i arkitektur, bland pelare eller i nischer
möjligen, ja. Men icke nu.
Ett omedelbart rikt och vackert intryck ger
däremot småskulpturen i en af salarne en trappa
upp. Där visar Lundberg en annan yngre sida
i sin formutveckling. Sjuttonhundratalets franska
skulptur har inspirerat honom till en lycklig,
fri och oförfärad komposition till
kaminöfver-stycke med en man och kvinna bland
gipsrökmoln. Det är en särskild glädje att se en
lefvande konstnär i gärning visa, att man får
bygga moln af gips eller marmor, hvilket enligt
böckerna varit sedan länge förbjudet för en
»sund» konst. Det direkta sambandet mellan
1700-tals-konsten och Lundberg är tydligt genom
skissen till Sergelmonumentet i Adolf Fredriks
kyrka. Den tycks vara tänkt som pendant till
Sergels Cartesiusepitafium och har därför klokt
slutit sig in i rokokons bukter.
Ofverallt i skulpturen — icke endast på denna
utställning — märks mera än i måleriet de
historiska utgångspunkterna. Neujd är från
början en italiensk quattrocentistisk mästare till
lockiga barnbyster. Under studium af det nakna
blir han själfständigare, hans präktiga lilla
»Skogsrå» har t. o. m. humor (besläktad med
Hasselbergs groda). Den ofta hos honom
alltför stora elegansen ersättes nu på sistone t. o. m.
af en viss kärfhet, bäst i »Potatisplockerskan»,
hvilken som komposition märkvärdigt erinrar om
den gamle nederländaren Bormans
altarskåps-figurer.
Strandmans skulptur är af liknande elegant
kynne, och han har med riktigt sinne för sin
håg riktat in sig på småskulptur och
guldsmeds-uppgifter. Det behöfs många som han, innan
guldsmedsyrket lyftes in i konsten, dit det dock,
om något, borde höra. I större format, såsom
den vackra bronsgruppen »Kyssen», erinrar mig
både uppfattning och former om Sinding.
Gottfrid
Larsson, Ahlbergoch
Frisen da hl ha
en kärfvare
syn, mera
manligaformer och
en viss
förklarlig räddhåga
för det sköna
ämnet.
Ahl-bergs »Sorg»,
den
hopkrupna, tillplattade [-kvinnokroppen,-]
{+kvinnokrop-
pen,+} huggen i
granit och
ställd i det fria
på
akademitrappan, är t.
o. m. det
monumentalaste
som här bju- otto strandman. bläckhorn. brons.
des. Monu- tillhör apotekaren cari. piltz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
