- Project Runeberg -  Konst och konstnärer / Årg. 4 (1913) /
29

(1910-1914) With: Albin Roosval
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ställa den i linje med Keims-ensemblen.

Därtill har den, som vi sedt, i
draperingsprinciper och ansiktstyp allt
för stor beröring med
pariserateljéerna— den
reimska ansiktstypen är
också vanligen en
annan, en smula bredare
— och hvad
kontra-postens frånvaro
beträffar, behöfver den ej stort
oroa oss: den saknas
ofta ännu långt senare,
t. ex. i vissa delar af
den stora portalen i Bourges (1280
1290, Boitiel: Les sculptures de la
cathédrale de Bourges), men också i
Reims själf (galleri-statyerna, inemot
1280) och, för att taga ett exempel
ur mängden af enskilda statyer, en
sörjande Johannes af trä i Musée des
arts décoratifs (K. Pevres samling),
som för öfrigt torde gifva ett rätt
godt begrepp om den motsvarande,
förlorade statyn i Oja* (fig. 9).
Oja-madonnans mästare är tydligen en
af de
»löshästar», som den
franska
skulpturen har sä godt
om och som ej
mer än
ungefärligen låta
inpassa sig i de
— åtminstone
ännu —
fastställda skolrikt-ningarna. Och jag ville till
lägga: en som vetat att
berika sig af det bästa,
som stått till buds bland
förebilderna.

Ungefär samma resultat
ger en analys af själfva
krucifixet, ehuru en
undersökning däraf försväras af
bristen på godt
jämförelsematerial. 1 själfva verket
äro
korsfästelseframställningar i fransk skulptur
under 1200-talets senare
hälft helt enkelt otroligt
sparsamma. Krucifixen ä
Reims västportal och Ami
ens nordportal äro helt eller

* Hår afbildas också (fig. 10) en
fransk trä-staty i Cluny-muscet for den
stora likhets skull, som dess lnifvud äger
j.’|(; g DKN HKLIOA CIM- nied v:ir mater dolorosas — de tyckas
nästan som framgångna under samma
s ’ * mästares knifvar. Pose och dräkthehand-

KEIMS, V.\STP< >KT \ I.KN . |ing äro ju dock artskilda.

fi<;. 7.

I.A VIKUt;
KATKDR
AI.I-SV DI’ORTA I

delvis nygjorda, och det som bildar
midtpunkten i det sköna retablet frän
Saint Genner i Cluny är så illa
medfaret, att endast torson
återstår. Afven i den
föga rikhaltigt
företrädda unggotiska
elfenbensskulpturen förhåller sig på samma sätt.
De krucifix, hvilka ses
ä de små altaren i detta
material, som Koechlin
studerat (L atelier du
diptyque de Soissons,
Gazette des beaux arts XXXI\r, 1905),
äro af en mer eller mindre höggotisk
typ — de dateras också till
århundradets slut. Då är ländklädet kring
Kristi döda kropp i den bekanta
gruppen i Louvre, Nedtagandet från
korset (1270 1290, Molinier: Catalogue

des ivoires du Musée national du
Louvre n:o 244), mera likt det vi
finna i Oja. Och där finna vi också
något annat, som leder oss pä rätt
spår: en manlig ansiktstyp af
nästan identisk läggning, omgifvet af pä
snarlikt, kraftigt sätt stiliseradt här
och skägg. Annu mera påfallande är
denna öfverensstämmelse i en annan,
med Nedtagandet
nära förbunden och
lika celeber grupp:

Marie kröning i
Louvre t Molinier:
Catalogue n:o 5c; jfr
Koechlin i Michel, 1
li-stoire de l’art II: 1 s. 467).

Detta ansikte med dess
obeskrif-ligt förnäma drag, dess svängda
ögonbryn och raktskurna profil
m. m. (fig. 11) står som intet
annat Oj akrucifixets nära. Det
kan här påpekas, att i Frankrike
elfenben- och träsnideri brukade
utöfvas af samma person. Och
som pricken öfver i t hänvisar
jag till sist på en liten detalj,
det mönster, bestående af
femflikiga blad på långa skaft, som
brokaderat dräkten pä en af
änglarna öfver korsets tvärarm
(synligt å fotografi tagen före
restaureringen): dessa blad äro
af nästan alldeles samma slag
som de, hvilka smycka Marias
mantel i senast anförda
elfen-bensgrupp och hvilka af von
Falke (i Zeitschrift fur christliche
Kunst 1912) nyligen påvisats

1’. DOKEK.»

N 1 A Ml ENS,
EN.

El O. 9.

SÖRJANDE JOHANNE?
MUSÉE DES ARTS
DÉCOKA I II S, BAKIS

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:04:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kok/1913/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free