Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utföringssättet», läsa vi där bl. a., »eller
exe-cutionen af en bland de superbaste Taflor i
Swerige, et konststycke, wida öfwer alt wanligt
beröm. Uti denna rika ordonnance äro figurerne
något öfwer naturlig storlek. Alt er Majestätligt i
denna målning, ända intill småsakerne. Luften,
wattnet och några seglare i fonden, alt, wittnar om
en stor smak, och tonen i det hela, eller
l’Em-semble är i högsta grad hvad Fransosen kallar
ragontant. Ja, denna Taflas coloris är sådan,
så at alla Portraiterne, hwilka omgifwa densamma
uti salen hwarest hon är placerad, ehuru ganska
wäl colorerade, liksom blekna och twingas af
denna deras segrande granne at antaga en
för-wissnad färg. Hwilket lif, hwilken rundning i
figurerne, hwilken trolldomskonst i dagar och
skuggor! Man ledsnar aldrig at betrakta detta
herrliga Konststycke; twärtom, man upptäcker
stundeligen deruti nya behag.» —
I sanning! Så målande skrifver blott en man,
som är förälskad. Om von Breda ändå
öfverdrif-vit! Men inte ens den trösten är oss beskärd!
III.
Dukens namn har tydligen alltid vållat ovisshet.
Så nämner von Breda, att man försökt kalla den
Flykten till Egypten > — ett underligt förslag,
som han vänder.sig emot. Kvinnan med barnet,
som sitter främst i båten, har naturligen orsakat
denna feltolkning. Det är dock ganska roande
att taga del af von Bredas invändning. För
honom är otvifvelaktigt Petri finnande af
skattepenningen, en scen, som dock blott upptar en ringa
del af taflans utrymme, hufvudmotivet. Iivarför
färjan med dess 18 personer och ett flertal djur —
lägg märke till kon; ett mästerstycke! — ditsatts,
förklarar han på följande sätt: »och synes
sannolikt, at Artisten, genom den anbragdte båtens
rörelse i wattnet och det inskeppade folkets sårl,
allenast welat tillkännagifwa fångstens swårighet,
hvilken icke utan en öfvernaturlig magt, wid så
fatta hindrande omständigheter, kunnat
werkstäl-las, hälst man vet huru gerna fiskarne taga flygten
wid alt som gör wattnet oroligt, och
Konstnären således, genom denna widtagna utwäg at
öka svårigheten, i detsamma liksom welat gifva
representationen af detta underverk et starkare
uttryck.» Nej, flykten till Egypten föreställer
då minst af allt vår tafla. Det är nonsens!
Vill man se, hur Jordaens framställde ett
liknande ämne, hänvisas till Skoklostersamlingen.
Där finns »Heliga familjens återvändande från
Egypten». Flera typer på denna målning känna
vi igen från »Färjan . Där går allt lustigt till,
som oftast hos Jordaens. Madonnan skiner af
belåtenhet, där hon sitter på en äroplats;
sjögastarna dricka hvarandra till vid säckpipans
toner och låta glädjen ta ut sin rätt på olika
sätt. Flera af dem röka, jag vill tro god
holl-ländsk knaster. Inalles 19 personer, som färdas
fram i en båt af högst säregna former!
IV.
Det är ej afsedt att i detta omnämnande af
»Färjan till Antwerpen» uttömmande behandla
duken ifråga. En parentes! Det synes vara en
allmän uppfattning, att Jordaens framställt
»Färjan» just i det ögonblick, den stöter ut från
bryggan. De båda roddarnes ansträngningar gifva dock
vid handen, att detta måste vara ett misstag.
Antingen försöka de hålla kvar båten vid bryggan för
att möjligen senare sticka ut eller också håller
färjan på att lägga till — mannen i midten
således sysselsatt med att fira ned seglet. Det är
annars en nog så lockande uppgift att jämföra
»Färjan» med andra Jordaens-taflor, att finna ut
likheter och olikheter. I första rummet vore dä
att nämna »De Tollpenning» i Rijksmuseet i
Amsterdam — 119 cm. hög och 197,5 cm. bred
— hvilken af svenska forskare anses för en skiss
till »Färjan till Antwerpen», men om hvars
ålder dock stor ovisshet tycks råda. Madsen
anser den svenska gissningen ha ganska stort
fog för sig, medan vissa belgiska konstforskare
dels förlägga dess tillkomst till en långt senare
period, dels förneka något intimare samband
mellan de båda dukarna. Med de här
meddelade af bildningarna är det ju lätt för en livar
att göra sina jämförelser. Att »Färjans»
tillkomst måste hänföras till en ganska tidig period
af Jordaens verksamhet, de färgstarka
ungdomsårens tid, därom tyckas de konstförståndiga
alltmer ena sig. I alla fall troligen före 1640.
Många andra dukar vore att nämna, hvilka
erbjuda ett för denna fråga intresseväckande
studiematerial. »Hyllningen för Ceres» t. ex.
— i Pradogalleriet i Madrid — där flera af
»Färjans» modeller gå igen: modern med barnet;
den eländiga hästkraken; gubben, som skådar
upp mot masten o. s. v. Eller
Fruktbarhets-allcgorien» i Briissel — här återgifven — m. fl.
Lägg märke till den gamla gumman med
metallkannan, sittande i fören af Färjan»! Henne har
Jordaens otaliga gånger afbildat.
V.
Tyvärr har jag ej varit i tillfälle att se Jordaens
taflan före den nu lyckligt slutförda rensningen.
Men den måtte under årens lopp ha blifvit rätt
grundligt nedsmord och vanställd, då en af de
tillskrifna sakkunniga kunde anse, att 20,000 frcs.
vore ett passande pris för den duken. Det är
ingalunda min afsikt att åter röra upp den nu
bordlagda frågan, om hvem som bär den största
skulden till, att det gick, som det gick. Men
så mycket är i alla fall enligt min mening sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
