Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OLE KRUSE. DEN GAMLA STADEN. SKISS TILL KALKMALNING I905.
OLE KRUSE, af Arvid Bæckstrom.
I Salong Joel utställer under senare
delen af maj och förra delen af juni:
Ole Kruse: Ett namn helt säkert okändt för
de flesta stockholmare — och ändå namnet på
en säregen, helgjuten, betydande konstnärskraft.
Därför här några rader, mera såsom introduktion
än som utställningstext.
Ole Kruse föddes den 13 maj 1868 i det
sönderjutska Haderslev (som ju några år tidigare
blifvit tyskt och officielt hette: Hadersleben i
Schleswig). Efter att ha lärt målarhandtverkets
grunder hos sin far, tog han till vandringsstafven
och ströfvade rastlöst omkring under en följd
af år i Tyskland, Österrike, Schweiz, Holland
och Skandinavien. 1896—1899 uppehöll han
sig i Stockholm; då tillkommo bl. a. de 9 bilderna
från Djurgården, dessa skogsinteriörer så intima,
så spröda och på samma gång så säkra, med
ett gripande anslag af musikaliskt drömmeri.
Första gången han deltog i en utställning var
i Köpenhamn 1901. Sedan utställde han i
Göteborg 1902 och 1903 — den senare gången
tillsammans med sin yngre vän och själsfrände,
Ivar Arosenius. Sedan dess har Kruse ej kunnat
förmå sig att deltaga i någon utställning. Med
undantag dock för en kort tids exponering (1912)
på Göteborgs museum af den stora rika »Lifvets
träd» — en af frukterna, kanske den
betydelsefullaste, af ett 5-årigt intensivt arbets- och
en-samhetslif ute i Böö utanför Göteborg. Där
bodde Ole Kruse i en liten rödmålad stuga vid
foten af en skogsklädd bergsslänt; själf drog
han upp kring dess väggar rosor, liljor och
löjtnantshjärtan och skötte dem med en stilla
naturdyrkares fanatiska ömhet. Hans
kompositioner fingo en allt mer religiös anda både till
innehåll och form. Men han har alltid, i grund och
botten, ägt handtverkarens nobla mångsidighet.
Han tecknade sålunda hus, möbler, målade några
vänporträtt och utförde för olika
göteborgs-familjer dekorativa målningar (oftast kalkmålerier,
någon gång i olja): för matsal, för biblioteksrum,
för barnkammare. Dessutom arbetade han på
sin stora bok: »Ole Kruses Sang», som han
nu själf präntat färdig med medeltidsmunkens
extatiska flit och försett med teckningar, och
som endast väntar på — sin förläggare.
OLE KRUSE. ERÅN’ DJURGÅRDEN. AKVARELL 1897.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
