Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NORDISKA MUSEET. MÖBLER I AFDELNINGEN FÖR
DE HÖGRE STÅNDEN. IOO PLANSCHER, DÄR AF
16 I FÄRG, MED TEXT AF GUSTAF UPMARK.
P. A. NORSTEDT & SÖNERS FÖRLAG, 1913. PRIS:
4 HÄFTEN Å 7 KR., I ETT BAND 32 KR. 50 ÖRE.
Nordiska Museet, den nobla Clasonska
mu-seibyggnaden ute på Djurgården, som en
regnruskig junidag 1907 högtidligen invigdes, hyser
som bekant, förutom Lifrustkammaren, de
samlingar af kulturföremål från nordiskt lif inom
skilda stånd, hvartill Hazelii samlarnit och
väc-karehåg gifvit stommen eller grunden. Efter
den första tiden af radikalt hopsamlande kom
ordnandets tid; och sedan samlingarne antagit
en viss, relativt fast form, hvartill naturligtvis
nya förvärf årligen läggas, har tidpunkten varit
inne att i en större ram, än hvad katalogerna
och handledningarna medgifvit, i tryck framlägga
en sakkunnig bearbetning af materialet, d.v. s.
att jämte goda och rikliga afbildningar ge en
öfverskådlig historisk framställning af
utvecklingsförloppet inom de olika kulturområden, som
representeras inom museet.
En god och vacker början är gjord af dr G.
Upmark, som under hufvudtiteln: »Från gamla
svenska hem, föremål i Nordiska Museet,»
genom museet utgifvit 4 häften: »Möbler i
afdel-ningen för de högre stånden».
Högrestånds-möbeln har nog fått både sin
allmänna konsthistoria (v. Falke o. a.) och sin
lokala (t. ex. för Frankrike och England). Med
denna Upmarks bok är dock första försöket
vå-gadt att ge en sammanhängande framställning af
den svenska högrestånds-möbeln (här med
särskild hänsyn till dess representanter i Nord.
Museets öfversta våning).
Häft. I berör svensk möbelkonst under
renässansen och barocken. Vi se, hur också
på detta område medeltida drag gömma sig
kvar i renässansen; och hur Tyskland och
Holland ge förebilderna till tidens solida kistor,
skåp, bord och stolar, i hvilka sambandet
mellan möbelkonst och arkitektur ännu var ganska
obrutet. Med barocken följde också till oss
prakten. Och med prakten helt nya föremål
(gueridoner m. m.) och framför allt en deciderad
hänvändelse till Frankrike, hvad beträffar
smakimpulserna. Afven Holland (och därigenom
indirekt Ostasien) och England blefvo tongifvande
(för skåpen också Nordtyskland).
Från och med rokokon (häft. II) sväller
beståndet och därmed framställningen.
Utgångspunkten är naturligtvis inredningen af det Tessinska
Stockholms slott. Utom de typiska
möbelformerna: taburetter, sekretärer, konsolbord m. m.
medtagas speglar, väggur och ramar; rokokon
trängde sig ju mer än någon föregående stil in
öfver allt, mer dekorationsstil än arkitekturstil.
Inom den gustavianska tiden (1770—1810;
häft. III) faller det enda betydande förarbetet
för denna museets möbelhistoria, nämligen
öfver-intendenten J. Bottigers grundliga
Haupt-mono-grafi. Haupt var ju det ledande namnet inom
det tidigare gustavianska skedet (liksom G.
Iwers-son under det senare). — Också inom svensk
möbelkonst får man här tillfälle att se, hur
Louis XVI-stilen blott så småningom förmådde
uttränga den inrotade rokokon.
Empiren (1810—1850; häft, IV) med sitt
flitiga, men ofta konstnärliga lånande ur antikens
motivresurser har gett anledning till instruktivt
ingående på en hel del intressanta detaljer.
Det afslutande personregistret — särskildt
nyttigt genom de där upptagna
konsthandt-verkarenamnen — kunde möjligen kompletterats
med en kort öfversikt af den hufvudsakliga
litteraturen på området.
Upmarks möbelbok är först som sist* en
synnerligen lyckad publikation, som med glädje
måste studeras af hvarje för svensk kulturhistoria
intresserad, särskildt i våra dar, då gammalt
äkta bohag mer än förr kan fröjda sig åt
pliktskyldig pietet. Den både sakkunniga och
lättlästa texten, däri en mängd afbildningar af
karaktäristiska detaljer (beslag m. m.) inryckts,
ansluter sig till de väl valda och skarpt återgifna
helsidesbilderna. Fröken von Walterstorffs
konstnärligt flott gjorda färgplanscher äro väl värda
sitt särskilda loford.
Museet är att lyckönska till en god start,
som man endast hoppas snart nog må
efterföljas af lika goda arbeten öfver andra delar af
dess samlingar. A. Backström.
SMÅ KONSTBÖCKER N:0 15 OCH l6: PRINS EUGEN
OCH O. BJÖRCK. GLEERUPSKA
UNIVERSITETS-BOKIIANDELN, LUND U. Å. PRIS: I KR. ST.
Den lilla konstboken med 60 afbildningar af
verk af prins Eugen har sitt alldeles särskilda
intresse, då ju många af dessa verk för de flesta
äro nya bekantskaper. I kompositionen märkes
redan från de tidigaste bilderna det känsliga,
högt kultiverade ögat, med något genomgående
liksom af ett försvenskadt Puvis de
Chavannes-drag. Försvenskadt, ty det är eget att se, hur
de utländska motiven på något vis stå tamare
bredvid de svenska.
Om prins Eugen söker ge landskapet såsom
stämningsbärare, söker dess psyke s. a. s., är det
snarare den yttre, mer sinnliga glansen, som hans
något äldre målarbroder Björck vetat att ge oss
i sina landskap och än mer i sina porträtt: en
viss färgglans öfver stoffen och en mjuk charme
i linjerna — på de senare åren liksom en
dragning åt den Carl Larsonska linjeföringen.
De små häftena fylla förträffligt sitt goda
ändamål. A. Gauffin har i hvarje skrifvit en
introducerande sida. A. B—m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
