Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DETALJ FRÅN KALKMÅLNING I VESTRA RUNDGÅNGEN AF FILIP MÅNSSON.
Som ytterligare grundtärg
tillkommer fönstrens
glasskif-vor i svagt guld med lätta
skiftningar åt rosen-lila och
grönt.
Till färgstämningen bidraga
äfven de lifgifvande starkare
färgklickarne och
färgackorden. Här är tjärbrändt
järnsmide i helsvart, i guld och
svart eller helt förgylldt, här
belysningsarmaturens gula
metalliska mässing och varmt
bruna oxider. Uppe i
höjderna hafva vi de färgstarka
trätaken med Filip Månssons
mustiga färgsafter.
Framme i helgedomens
centrum, i korabsiden, har
professor Hjortzberg smyckat med
starka symfonier i linje och
färg. Dessa ståtliga fresker
äro utan gensägelse den högsta
konst denne framstående
målare hittills skapat.
På ett klart och vackert
sätt utmärka de gudshusets
medelpunkt samtidigt som de
lugnt och utan själfförhäfvelse
anpassa sig efter rummet och
fullborda detsamma.
På det norra väggfältet
framställas de första
människornas frestelse af ormen,
deras fall och utdrifvande ur
paradiset. Fondväggen
framställer vägen till sanningen
genom ödmjukhet inför korset
med den lidande gudssonen
Kristus. Det södra väggfältet
visar människornas
återinförande i paradiset sedan de vandrat korsets väg.
Vi kunna ej undgå att inför dessa konstskapelser
känna det stora allvar och den varma
innerlighet, hvarmed konstnären fördjupat och
genomfört denna enkla men ändock stora bärande idé.
Kompositionerna äro friare och mindre
arka-iserande än något af hvad Hjortzberg förut gifvit
oss, men på samma gång äro de likväl
utarbetade i den starka dekorativa känsla och med
den tektoniska säkerhet, som denne konstnär i
så ovanligt hög grad besitter.
Hjortzberg kan freskteknikens svåra konst,
kan underordna sig ett helt byggnadsverks
bärande idé, samarbeta med den arkitektur det
gäller smycka, med andra ord lösa en
dekorativ uppgift för ett visst ändamål, för en viss
plats i ett visst rum, för en viss gifven
belysning och i en färgskala, som harmonierar med
rummets färger i öfrigt.
Som komposition är fondväggen helt enkelt
storartad. I den enkelt och kraftfullt framställda
bilden af Kristus på korset har konstnären
markerat målningens och hela kyrkorummets
centralpunkt mot hvilken församlingens blickar måste
höjas.
Linjerytmen i de bugande änglagrupperna på
ömse sidor om den korsfäste harmonierar på
ett utomordentligt sätt med korets arkitektur,
och grupperna af tillbedjande människor vid
korsets fot förmedla lugnt och riktigt öfvergången
till granitarkaden i korets nedre del.
Målningarna på sidofälten äro både lifligare
i kompositionen och kraftigare i färgvalörerna
än å fondväggen. Jag har en känsla af att de
i någon mån äro uttryck för den sanna
målar-glädje en konstnär kan gripas af då han finner
en plats, där en målning måste blifva af en viss
underordnad betydelse för interiören i sin helhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
