Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Thorsten betänkte sig. ”Tror du då att
de skola söka oss hos Nybyggaren? Eller skall
han förråda oss till dem, om vi visa
förtroende för honom?”
”Göran Rutman är vän till vår Anders,”
svarade hon: ”Han är den största räffängare
i hela trakten, och Anders plär sälja hans
räfskinn åt honom. Men jag tror icke att
han kan tiga. Kunde vi undvika honom,
vore det bäst. För öfrigt kan ingen veta
om han nu är vid fäboden eller den står
alldeles tom. Då hade vi vandrat den
afvägen förgäfves.”
Båda suto tysta en lång stund. Det
blef dager och solen uppgick öfver bergen.
Hastigt lifvades Bollas drag af ett uttryck
af bestörtning. Hon spände ögonen utåt
dalen, som de genomvandrat, och visade
slutligen äfven för Thorsten att något
rörligt syntes bland dvärgbjörksbuskarna på
långt håll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
