Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Nordlandets skogar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu behov av hans vishet, och vi har inte råd att
låta honom gå. Det är inte rätt, att vi låta
honom gå.
Tantlatch fortfor att trumma på spjutskaftet och
gjorde ett tecken, att han hört. Thom forskade
förgäves i hans ansiktsdrag, och Chungungatte syntes
krympa ihop och sjunka samman, som om årens
tyngd åter tryckte ned honom.
— Ingen dödar mitt byte. Keen slog sig
kraftigt för bröstet. Jag dödar själv mitt byte. Jag är
glad över att leva, när jag dödar mitt eget byte.
När jag smyger mig över snön för att anfalla en
stor älg, är jag glad. Och när jag spänner bågen
och snabbt jagar den vassa pilen in i hjärtat, är
jag glad. Och köttet från ett byte, som fällts av
en annan man, smakar inte så gott som köttet från
det jag själv fällt. Jag älskar livet, jag är glad
över min styrka och förmåga, glad över att jag
själv kan uträtta något. Vilken annan orsak till
att leva har jag än den? Varför skulle jag leva om
inte för att glädjas över mig själv och över vad jag
uträttar? Och det är för att jag gläder mig och är
glad, som jag ger mig ut att fiska och jaga, och det
är genom att jaga och fiska jag blir skicklig och
stark. Mannen, som blir sittande i hyddan vid elden,
blir inte skicklig och stark. Han blir inte glad av
27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
