Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Livets lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot vintern och renarnas ankomst. Och så kom
vintern, men den förde inte med sig några renar.
Aldrig förr hade något sådant inträffat, inte ens i
de gamla männens tid. Men renarna kom inte, och
det var det sjunde året, och kaninerna hade icke
ökats, och hundarna voro endast skinn och ben. Och
under den mörka årstiden gräto barnen och dogo
liksom kvinnorna och de gamla männen; icke en
av tio i stammen levde för att möta solen, då den
återvände på våren. Det var en hungersnöd!
Men han hade också upplevt tider av överflöd,
när köttet låg och ruttnade för dem och hundarna
voro feta och odugliga av övermättnad — tider då
de läto viltet gå utan att fälla det och kvinnorna
voro fruktsamma och tälten fyllda av krypande
pojkar och flickor. Det var då, som männen blevo
övermodiga och uppfriskade gamla tvistigheter och
gingo över vattendelarna mot söder för att göra slut
på Pellyerna och mot väster för att få sitta vid
Tananernas slocknade bål. Han kom ihåg, hur han
som pojke under en rik tid hade sett en älg rivas av
vargar. Zing-ha låg tillsammans med honom i snön
och såg på — Zing-ha, som senare blev den
listigaste jägaren och som omkom genom att gå ned sig i en
vak på Yukon. De funno honom en månad senare,
till hälften uppkrupen ur vattnet och frusen till is.
45
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
