Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemlighetens herre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Scundoo nickade och luften förmörkades av
flygande stenar. Simes hustru grät tyst med huvudet
i knäna; men hans lille pojke kastade sten liksom
de övriga under skrik och skratt.
Hooniah kom vaggande tillbaka med de dyrbara
filtarna. Scundoo hejdade henne.
— Vi är fattigt folk och äga blott litet, jämrade
hon sig. Var därför inte hård emot oss, o Scundoo.
Folket drog sig tillbaka från den vacklande
stenhögen de byggt och sågo på.
— Nej, det har aldrig varit min vana, min goda
Hooniah, svarade Scundoo och räckte fram handen
efter filtarna. Till tecken på, att jag inte är hård,
skall jag låta mig nöja med dessa.
— Är jag inte vis, mina barn? frågade han.
— Du är verkligen vis, o Scundoo! ropade
folket med en mun.
Och han gick sin väg i mörkret draperad i
filtarna och med Jelchs sömnigt nickande under armen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
