Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Männen från sollandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sistes rop, men greps plötsligt av tvivel ock
stannade kvar för att tänka. En halv timme senare
svängde han sig upp till öppningen och kikade in.
Han kände hur trång gången var och mörkret
framför honom kändes nästan massivt. Fruktan att bli
instängd grep honom, och han vågade sig inte in.
Alla de döda, från Neegah, den förste av
Mandell-borna, till Howgah, den siste av hungerfolket, kom
och höll honom sällskap. Men han föredrog
obehaget av deras sällskap framför faran, som han
kände lurade i det täta mörkret. Han hade suttit
där länge, då han kände något mjukt och kallt
fladdra mot sin kind och förstod, att det var den första
vintersnön. Den svaga gryningen kom och därpå
det klara dagsljuset, då han hörde ett sakta
snyftande, som kom närmare och blev allt tydligare.
Han gled ned över klippkanten, satte fötterna på
den nedersta avsatsen i klippan och väntade.
Den snyftande varelsen kom närmare, helt sakta,
men slutligen efter många uppehåll nådde den fram,
och då Tyee var säker på att det inte var någon
av solländarna, som gav detta ljud ifrån sig, stack
han in handen i gången. Där det skulle varit ett
huvud kände han emellertid skuldrorna av en man,
som lyfte sig på armbågarna. Huvudet stötte han
på längre bakåt, inte i upprätt ställning utan
131
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
