Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Keesh, son av Keesh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tade honom; han stillade larmet genom att vända
sig mot Keesh med teatraliskt utsträckt arm och ett
anklagande pekfinger.
— Så, ni ger bort era kvinnor, ni medlemmar
av thlungetfolket, och kommer sedan till
tanana-werna efter flera? Men vi ha själva bruk för våra
kvinnor, Keesh; ty vi måste avla män, många män,
för den dag, då korpen drabbar samman med
vargen.
Över bifallsstormen hördes tydligt Gnobs gälla
stämma:
— Och du, Nossabok, som är hennes
favoritbror?
Den unge mannen var slank och graciös och hade
sin ras’ kraftiga örnnäsa och höga panna, men på
grund av en nervös svaghet föll hans ena ögonlock
då och då ned, så att det såg ut som om han
blinkade skälmskt. Då han reste sig föll det ned, men
detta framkallade inte det vanliga skrattet. Alla
voro allvarliga.
— Jag gick också förbi handelsmannen
Mackel-wraths hus, sade han med en mjuk, kvinnlig röst,
som i hög grad liknade hans systers. Och jag såg
indianerna, vilkas svett rann ned i deras ögon och
vilkas knän skälvde av trötthet — jag säger, jag
såg indianerna, som stönade vid släpandet av bjäl-
160
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
