Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Li Wan, den fagra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de inte mera generade henne, då hon var vaken,
kommo de tillbaka till henne i sömnen, vuxna
kvinnan som hon var, och många nätter led hon av
marritt av böljande varelser, oklara och
meningslösa. Samtalet med Canim hade hetsat upp henne,
och på hela vägen ned för klyftans ojämna skråning
tänkte hon på sina drömmars hånande fantasier.
— Låt oss pusta ut, sade Canim, då de nått till
mitten av sluttningen ned mot huvudfloden.
Han stödde sin packning mot ett framspringande
klippblock, smög av huvudstroppen och satte sig
ned. Li Wan kom bort till honom, och hundarna
sträckte pustande ut sig på marken vid sidan av
dem. Vid deras fötter porlade den iskalla
glaciärbäcken, men den var slammig och missfärgad, som
om en eller annan rotat upp i bottnen och smutsat
ner den.
— Vad beror detta på, frågade Li Wan.
— Det är därför att vita män arbeta i jorden.
Hör! Han lyfte handen, och de hörde klangen av
hacka och spett och ljudet av människoröster. De
äro galna efter guld och arbeta utan uppehåll för
att finna det. Guld? Det är något gult, som finns
i jorden och anses som mycket värdefullt. Det är
också en värdemätare.
Men Li Wans kringirrande blick hade riktat
201
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
