Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Den lögnaktiga Nam-Bok
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för alla de människor jag såg, så många voro de och så fort kommo och gingo de.»
»Det kan inte finnas så många människor i hela världen», invände Opee-Kwan, ty han var som förstenad och hans förnuft kunde ej rymma en så stor siffra.
»Vad vet du om hela världen och hur stor den är?» frågade Nam-Bok.
»Men det kan inte finnas så många människor på ett ställe.»
»Vem är du, att du kan säga vad som kan vara eller inte vara?»
»Det säger sig självt att det inte kan finnas så många människor på ett ställe. Deras kanoter skulle fylla havet så att det inte fanns någon plats. Och de kunde tömma havet varje dag på dess fisk och skulle ändå inte alla kunna äta sig mätta.»
»Det kan så tyckas», sade Nam-Bok slutligen, »men ändå var det så. Jag såg det med mina egna ögon och kastade bort min käpp.» Han gäspade och reste sig upp. »Jag har rott lång väg, dagen har varit lång och jag är trött. Nu vill jag sova, och i morgon ska vi tala mera om vad jag har sett.»
Bask-Wah-Wan linkade ängsligt före, stolt men ändå rädd för sin son, förde honom till sin igloo och stuvade in honom mellan de flottiga, illaluktande skinnen. Men männen sutto kvar vid elden och höllo en rådplägning med många viskningar och lågmälda tvister.
Det gick en timme och en till, och Nam-Bok sov, och samtalet fortgick. Kvällsolen sänkte sig mot nordväst, och klockan elva stod den nästan i norr.
58
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
