Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Sollandets män
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ounenk lugnade sig. »Mina bröder? De finnas inte mer.»
»Och Pome-Lee?» ropade en av de båda hunger männen, »Pome-Iyee, min moders son?»
»Pome-Lee finns inte», svarade Ounenk med entonig röst.
»Och solländarna?» frågade Aab-Waak.
»Solländarna finnas inte.»
»Och solländarnas fartyg, deras rikedom och bössor och saker?» frågade Tyee.
»Varken solländarnas fartyg eller rikedomen och bössorna och sakerna», lydde svaret som förut. »Allt detta finns inte. Ingenting finns. Bara jag.»
»Och du är en dåre.»
»Kanske», svarade Ounenk med orubbligt lugn. »Jag har sett det som nog kunde göra mig till en dåre.»
Tyee teg, och alla väntade tills det skulle behaga Ounenk att berätta historien på sitt eget sätt.
»Vi togo inga bössor, Tyee», började han slutligen, »inga bössor, mina bröder — endast knivar och jaktbågar och spjut. Och vi foro till fartyget två eller tre man i varje kaj ak. Solländarna blevo glada över att se oss, och vi bredde ut våra skinn och de bredde ut sina handelsvaror, och det var godt och väl. Och Pome-Lee väntade — väntade tills solen stod rakt över oss och de sutto vid sin måltid — då uppgav han ropet och vi kastade oss över dem. Aldrig har det funnits en sådan strid och sådana stridsmän. Hälften av dem dödade vi i den första häpenheten, och den hälft som var kvar blev som djävlar, och de voro överallt, och överallt kämpade de som djävlar. Tre av dem ställde sig med ryggen mot masten, och vi omgåvo dem med våra
93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
