Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Keesh, som av Keesh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gnob nickade allvarligt, och hans knotiga och av ålder rynkiga ansikte utgjorde en ogenomtränglig mask för själen som bodde där bakom. Hans små ögon brunno som glödande kol i sina smala springor, då han sade med sin pipiga röst: »Men det är inte allt.»
»Vad mera?» frågade Keesh. »Har jag inte erbjudit fullt mått? Har någonsin en Tana-naw-flicka betingat ett så högt pris? Namnge henne då!»
Det gick ett fnitter genom kretsen, och Keesh visste att han stod där med skammen inför dessa människor.
»Nej, nej, gode Keesh, du förstår inte.» Gnob gjorde en mjuk utslätande åtbörd. »Priset är godt. Det är ett hederligt pris. Jag fäster mig inte vid det söndriga trycket. Lien det är inte allt. Hurudan är mannen?»
»Ja, hurudan är mannen?» hånade kretsen.
»Det påstås», pep Gnobs gälla röst, »det påstås att Keesh inte vandrar på sina fäders vägar. Det påstås att han har vandrat i mörkret efter främmande gudar och att han har blivit rädd.»
Keeshs ansikte mörknade. »Det är lögn», dundrade han. »Keesh är ej rädd för någon människa.»
»Det påstås», fortfor gamle Gnob, »att han har lyssnat till den vite mannens tal där uppe i det Stora Huset och att han böjer sitt huvud för den vite mannens gud, och dessutom att blod misshagar den vite mannens gud.»
Keesh slog ned ögonen och knöt lidelsefullt sin hand. Den vilda kretsen skrattade gäckande, och Madwan, shamanen, stammens överstepräst och medicinman, viskade i Gnobs öra.
Shamanen sökte bland de mörka skepnaderna längst bort från elden och knuffade fram en spenslig ung
**9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
