- Project Runeberg -  Köldens barn /
128

(1918) [MARC] Author: Jack London Translator: Ernst Lundquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VII. Keesh, som av Keesh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

bredt ut sig över dem. Det fanns ingen vind, intet ljud, ingenting annat än snö och tystnad. Där rådde ej heller det vanliga rörliga livet omkring ett läger, ty jaktsällskapet hade stött på renhjorden från sidan och det hade blivit ett väldigt slaktande. Efter fasteperioden hade kommit ett överdådigt kalasande, och därför sovo de nu tungt midt på dagen under sina tak av älghud.

Vid elden utanför ett av tälten stodo fem par snöskor på ända i sitt element, och vid elden satt Su-Su. Kapuschongen av ekorrskinn dolde hennes hår och hennes hals, men hennes händer voro utan vantar och sysslade smidigt med nål och sentråd, fullbordande det sista fantastiska ornamentet på ett skinnbälte på yttersidan beklädt med grant purpurrödt tyg. Någonstädes bakom ett av tälten gav en hund ifrån sig ett kort, skarpt skall men upphörde lika tvärt som han hade börjat. En gång brummade hennes far i sömnen inne i tältet bakom henne. »Onda drömmar», smålog hon för sig själv. »Han håller på att bli gammal, och den sista köttportionen var för stor.»

Hon satte på den sista pärlan, knöt tråden och lade på elden. Sedan hon länge stirrat in i elden lyfte hon upp huvudet och lyssnade på en mockasinklädd fots knarrande mot den hårda, korniga snön. Keesh stod bredvid henne lätt framåtböjd under en börda som han bar på sin rygg. Den var löst insvept i en mjuk-garvad älghud, och han slängde den vårdslöst i snön och satte sig. De sågo länge på varandra utan att säga något.

»Det är en lång resa, Keesh», sade hon slutligen, »en lång resa från St. George-missionen på Yukon.»

128

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/koldenbarn/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free