Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunistiska partiets manifest - I. Bourgeoisi och proletariat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mellan människa och människa än det nakna intresset,
det känslolösa “kontant betalning“. Den har upplöst och
förkvävt det fromma svärmeriet, den ridderliga
hänförelsen, den kälkborgerliga fromheten. Den har förvandlat
det personliga värdet i bytesvärde och i stället för hela
skaran av genom avtal förvärvade och garanterade
fri-och rättigheter satt den enda samvetslösa handelsfriheten.
Den har i stället för den religiösa och i politiska
illusioner inhöljda utplundringen satt den öppna, oförskämda,
direkta, torra utplundringen.
Bourgeoisien har avklätt alla verksamheter, som förut
betraktades med helig vördnad, deras helgonskimmer.
Den har förvandlat läkaren, juristen, prästen, skalden,
vetenskapsmannen till sina betalda lönarbetare.
Bourgeoisien har från familjeförhållandet avryckt den
den slöja av rörande känslofullhet, som förut omgav det,
och återfört det till ett rent pänningförhållande.
Bourgeoisien har visat att den råa kraft, som
reaktionen så mycket beundrar hos medeltiden, egentligen
var parad med den största otymplighet. Först har den
visat vad mänsklig verksamhet är i stånd att frambringa.
Den har fullbordat helt andra underverk än egyptiska
pyramider, romerska vattenledningar och gotiska
katedraler; den har utfört helt andra tåg än folkvandringar
och korståg.
Bourgeoisien kan icke existera utan en fortgående
revolution i produktionsförhållandena, alltså i samtliga
samhällsförhållanden. Ett oförändrat bibehållande av de
gamla produktionsformerna var däremot det första
existensvillkoret för alla tidigare industriella klasser.
Fortgående omvälvningar i produktionen, oavbruten skakning
av alla samhälleliga tillstånd, evig osäkerhet och
rörlighet känneteckna bourgeoisiens epok gent emot alla
tidigare. Alla fasta, inrostade förhållanden, med deras följe
av gamla ärevördiga föreställningar och åskådningar, hava
upplösts, alla nybildade föråldrats innan de hunnit
fastrotas. Allt stående och stadigt förflyktigas, allt heligt
blir profant, och människorna hava omsider tvungits att
betrakta sin levnadsställning och sina inbördes
förhållanden med nyktra ögon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
