Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ko»rilerade: Landshöfdiug Paul Ohrvall, ordf.,
öfverstlöjtnan-ten C. P. Hällström och bergshauptmannen J. II. af Forselles.
Biträde: Vice notarien i bergskollegium S. J. Cleopbas.
T Jr innehållet. Ofversigt öfver Luleå lappmarks läge,
utsträckning och vidd; klimat; vattendrag; jordmån; skogsväxt;
befolkning — dervid en tabellarisk ofversigt öfver befintliga
ny-byggen, deras särskilda natur och beskaffenhet samt styrka —
kommunikationer.
Historik Vid öfvervägande af de flerfaldiga förslag ocli utlåtanden,
som under loppet af de senaste tio åren blifvit afgifna såviil af embetsverk
som i följd af kommissioner och undersökningar öfver den för framtiden
viktiga frågan rörande bergshandteringens upphjclpande i Norrbotten, fann
k. m:t, att en bergslags inrättande för att i stort drifva ifrågavarande
näringsgren icke skulle i anseende till landets ringa odling och folkmängd leda till
ändamålet och att för den skull förslagen om inrättande af bergslag i
Öfvertorneå, Öfverkalix ocli Gellivare socknar tills vidare borde förfalla,
hvaremot de mått ocli steg, som för bergshandteringens uppkomst i
Norrbotten f. n. vore att vidtaga, borde inskränkas till sådana åtgärder, genom
hvilka stadga i bergsrörelsen i bredd med landets tilltagande ordling
småningom kunde beredas. 1 sådant afseende hade föreslagits anläggande på
allmän bekostnad af en masugn i trakten mellan Gellivare och Luleå elf,
grundad på malmtransport frän Gellivare jernmalmberg och Luleå elfs
begagnande för båtfart från Hdefors till liafvet, hvarjämte rikets ständer
sär-skildt fäst uppmärksamheten på möjligheten att öppna sådan transport pä
Lilla Luleå elf från Rutivaara malmbcrg i Kvickjock. Men innan något
beslut fattades, fann k. m:t nödigt att låta vidtaga en undersökning på stället,
hvarom äfven rikets ständer i skrifvelse (n:r 398) den 12 december 1823
hemstält. Genom skrifvelse till bergskollegium den 27 maj 1824 anbefaltes
komiterade att efter verkstäld undersökning på stället yttra sig om lämpliga
anstalter för bergshandteringens upphjclpande i ofvannämda trakt, om
anläggandet af en masugn på allmän bekostnad, sättet och vilkoren för dess
anläggande och drifvande samt om alla de åtgärder, som för detta ändamål
vore af nöden rörande malmförsel, vägars utstakande, vattendragens
begagnande och upprensning för transporter, skogars afmätandc och bibehållande
för handteringen, nybyggens anläggande m. ra. och jämväl undersöka
huruvida Lilla Luleå elf kunde uiot drägliga kostnader göras farbar för
malmtransport från Rutivaara samt om någon bergsmannarörelse kunde grundas
på malmfångst från Rutivaara.
Undersökningen verkstäldes i juli—augusti 1825.
Bergskollegiets utlåtande öfver betänkandet, som inkom 1827, afgafs
den 5 maj 1828. Betänkandet med tillhörande handlingar skulle genom
skrifvelse öfverlemnas till statsutskottet vid 1828—30-ärens riksdag (se
protokollet för kammarärenden den 26 november 1828, punkten 10).
Se vidare rikets ständers» skrifvelse n:r 469 vid 1828—30 årens riksdag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
