Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Så mycket hade fadern ’ännu aldrig talat i ett
andedrag, och derför stirrade Hans på honom som på
en drömfigur och kunde i början knappast fatta så
mycken lycka och glädje. Men sedan slingrade han
plötsligt armarna om den gamle mannens hals och
utropade med strålande ögon: »Ja, far, låt mig komma
till storskolan, låt mig lära dag och natt — men gör
mig inte till landtbrukare — låt mig bli läkare!))
Fader Burkhardt skakade honom häftigt ifrån sig.
»Dumheter, knappast ger man pojken ett fmger, förrän han
vill ha hela handen! Du kommer att under dessa
läroår kosta mig tillräckligt med pengar ändå — Gud
bevare mig för, att jag skulle föda en så’n der
fattiglapp hela lifvet igenom!» »Far, en läkare förtjenar
mycket pengar!» »Såå? Hvad gör då den gamle
Rohr-bach i Neustadt, sedan den unge spolingen, Schmidt,
kommit och tagit bort praktiken- för honom? Han
suger på ramarna! Och om det kommer ännu en
annan och återigen kurerar efter ett nytt manér, då
springa menniskorna till honom, och Schmidt får
tillsammans med Rohrbach lära sig svälta. Du skulle bli
läkare? Du, en pojke som en ek — med muskler af
stål och fast sammanfogad som af kärnved? Det vore
evinnerlig skada. Du är född för spaden och plogen
och skall förbli dervid. Gud hjelpe mig. Basta!»
Dörren slog i lås bakom honom, och modern
knäpte händerna öfver sin grofva sömnad och
nickade tigande med hufvudet. Sedan såg hon upp:
»Hans lille!»
Då gick han hastigt fram till henne och dolde
hufvudet vid hennes bröst. Hon böjde tillbaka hans
hufvud och såg honom allvarlig, men full af oändlig
kärlek i de tårade ögonen: »Far har rätt, min gosse,
var nu snäll och lyd.»
Han bet samman tänderna. Det låg något i hans
ansigte, som skrämde hans moders öga. Hon drog
honom fastare intill sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
