- Project Runeberg -  Komedi! /
42

(1893) [MARC] Author: Nataly von Eschstruth Translator: Hanna Kamke
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

42

Lehnberg-Moosdorf från topp och till tå med en blick,
snarlik den hvarmed en icke spekulerande köpman
läser igenom km^slistan, kall, uttråkad och så
obe-skrifligt högmodig, att den unga damen fryser ända
intill det egensinniga, bortskämda och tyranniska
hjärtat. Och sedan ser han bort öfver henne, som om
alla diamanterna voro små kiselstenar, vänder sig tvärt
om på klacken och går sin väg tvärs igenom salen.

Aglae står som förlamad. Hon som hittills
alltid fått hvarje sin önskan uppfyld, som blott behöfde
befalla för att få sin vilja fram, hon som i dag har
större rikedomar på sig, än denna grefve eger
förmögenhet — hon behandlas af honom, som om hon vore
luft? — Brännande, heta tårar, framkallade af vrede
och egensinne uppstiga i hennes ögon; hon skulle vilja
knyta händerna och stampa med fötterna, som hon
brukar göra hemma, när hon är ond öfver något, men
hon måste beherska sig,’ hon måste komma ihåg, att
hon här är utsatt för allmän kritik. Således upp
med hufvudet! Hon vill skratta — skämta med sin
kavaljer. Det är ju allt blott komedi här i lifvet,
hvarför kan hon inte också inbilla folk, att hon roar
sig gudomligt i detta ögonblick, att hon är
fullständigt belåten med sin qväll?

Gud vare lof, menniskorna kunna ju ej se in i
hjärtat på sin kära nästa, de måste tro, hvad de ha för
ögonen, och det är bra. Hur förfärligt, om man
alltid såge sanningen — hur genant, hur ointressant och
hur farligt vore det ej. Man talar så mycket om det
nittonde århundradets mod, som så mästerligt förstår
att dölja kroppens brister och så fördelaktigt blottar
skönheten, endast kroppens! — löjligt. Så fattigt är ej
nutidens mod. Dess hufvudkraf är den mask, som så
att säga måste fmnas för hvarje toilett. Verlden är en
stor teater, der hvar och en vill synas något annat,
än han är. Hvar och en spelar komedi på sitt sätt,
hvar och en bär Janushufvudet på skuldrorna och vän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:05:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/komedi/0042.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free